{"id":6970,"date":"2021-11-25T00:37:33","date_gmt":"2021-11-24T23:37:33","guid":{"rendered":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/?p=6970"},"modified":"2023-09-10T19:16:48","modified_gmt":"2023-09-10T17:16:48","slug":"blatt-en-dag-gront-en-annan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/2021\/11\/25\/blatt-en-dag-gront-en-annan\/","title":{"rendered":"Bl\u00e5tt en dag, gr\u00f6nt en annan"},"content":{"rendered":"\n

Gr\u00f6nm\u00e5lning<\/em>, rosa f\u00f6retag<\/em> och bl\u00e5 ekonomi<\/em> \u00e4r bara n\u00e5gra termer fr\u00e5n de senaste \u00e5ren d\u00e4r det ing\u00e5r en f\u00e4rg. Men vadan denna f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r f\u00e4rger i termer \u2013 och vad f\u00e5r den f\u00f6r konsekvenser?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det omtalade covidbeviset kallades tidigt gr\u00f6nt <\/em>av EU, men i dag \u00e4r den termen redan f\u00f6rlegad p\u00e5 m\u00e5nga spr\u00e5k. Kanske var det f\u00f6r att kopplingen till gr\u00f6n<\/em> som i \u2019fritt fram\u2019 \u2013 som \u00e4ven finns i termer som gr\u00f6nt k\u00f6rf\u00e4lt<\/em> och gr\u00f6n gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ng<\/em> \u2013 inte var lika stark som den koppling som funnits l\u00e4nge mellan gr\u00f6n<\/em> och milj\u00f6 och klimat: gr\u00f6na aktier<\/em>, gr\u00f6n gas<\/em>, gr\u00f6n inflygning<\/em>, gr\u00f6n upphandling<\/em> och gr\u00f6n tillv\u00e4xt<\/em>?<\/p>\n\n\n\n

Termer med bl\u00e5<\/em> verkar dock ha ersatt gr\u00f6n<\/em> som de hetaste p\u00e5 marknaden, s\u00e4rskilt i ekonomiska sammanhang: bl\u00e5 aktier<\/em>, bl\u00e5 ekonomi<\/em> och bl\u00e5 tillv\u00e4xt<\/em>. Redan 2004 skrevs det dock i tidningen Bioteknik <\/em>om bl\u00e5 bioteknik<\/em>, vilket f\u00f6rklarades som \u2019marina till\u00e4mpningar av bioteknik vilka involverar exempelvis fisk eller skaldjur\u2019.<\/p>\n\n\n\n

I dag \u00e4r den \u201dbl\u00e5\u201d havs- och vattenrelaterade ekonomin mer p\u00e5 tapeten \u00e4n n\u00e5gonsin och den r\u00e4knas in under den kanske mer v\u00e4lbekanta gr\u00f6na ekonomin<\/em>. Termen gr\u00f6n ekonomi<\/em> s\u00e4gs ha lanserats av UDEP 2008[1]<\/a> och \u00e4r en ekonomi som bygger p\u00e5 h\u00e5llbar utveckling och ekologisk ekonomi. Havs- och vattenmyndigheten beskriver den bl\u00e5 ekonomin<\/em> som \u2019verksamheter som utg\u00e5r fr\u00e5n hav och vatten, som fiske, sj\u00f6transporter, turism, vattenbruk, energiproduktion och bioteknik\u2019[2]<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt kontrasteras ibland den lokala, l\u00e5ngsiktiga och resurseffektiva bl\u00e5a ekonomin<\/em> (som allts\u00e5 inte bara kopplas till politisk hemvist) med den r\u00f6da ekonomin<\/em> som karakt\u00e4riseras av vinstmaximering till varje pris, kortsiktighet och utan h\u00e4nsyn till vare sig m\u00e4nniskor eller natur[3]<\/a>. Det aktuella exemplet med anv\u00e4ndningen av uttrycket bl\u00e5brun<\/em> visat hur mycket laddning det \u00e4nd\u00e5 kan ligga i f\u00e4rguttryck som anv\u00e4nds i politiska sammanhang. Ordet bl\u00e5brun<\/em> fanns med i Spr\u00e5kr\u00e5dets nyordslista redan 2014 och beskrevs det \u00e5ret som \u2019f\u00e4rgbeteckning f\u00f6r politiska samarbeten mellan traditionella h\u00f6gerpartier och fr\u00e4mlingsfientliga, h\u00f6gerextrema eller h\u00f6gerpopulistiska partier\u2019. Samma \u00e5r f\u00f6rekom \u00e4ven r\u00f6dgr\u00f6nrosa<\/em> f\u00f6r att beteckna den d\u00e5varande politiska grupperingen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 engelska finns sedan l\u00e4nge termen whitewashing<\/em> och den har sedan givit upphov till nya f\u00e4rgtermer utifr\u00e5n vad som \u00e4r (fejkat) behj\u00e4rtansv\u00e4rt: green washing<\/em> (\u2019gr\u00f6nm\u00e5lning<\/em>\u2019 i analogi med \u2019sk\u00f6nm\u00e5lning<\/em>\u2019) och pink washing<\/em> f\u00f6r f\u00f6retag som utger sig f\u00f6r att vara mer milj\u00f6- respektive Hbtqi-v\u00e4nliga \u00e4n de i sj\u00e4lva verket \u00e4r. Rosa har kommit att f\u00f6rknippas just med Hbtqi i uttryck som rosa ekonomi<\/em> f\u00f6r att avse Hbtqi-gruppens k\u00f6pkraft. Blue washing<\/em> d\u00e4remot verkar ha att g\u00f6ra med f\u00f6retag som har g\u00e5tt med i UN global compact och utnyttjar kopplingen till FN f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sin image.[4]<\/a><\/p>\n\n\n\n

F\u00e4rgtermer innefattar allt fr\u00e5n regelr\u00e4tta f\u00e4rgtermer, f\u00f6r pigment (kongor\u00f6tt<\/em>, van Dyck-brunt<\/em>, neapelgult<\/em>, Scheeles gr\u00f6nt<\/em>, bremerbl\u00e5tt<\/em>) till termer som kr\u00e4ver associationer f\u00f6r att mottagaren ska f\u00e5 r\u00e4tt uppfattning av begreppet och termer som inneb\u00e4r en konkretisering genom f\u00e4rgen. Ett exempel p\u00e5 det sistn\u00e4mnda \u00e4r blodapelsin <\/em>som i m\u00e5nga butiker bytt namn till r\u00f6d apelsin<\/em>, vilket butikerna h\u00e4vdar s\u00e4ljer b\u00e4ttre. Tillsammans med ett konkret huvudord betecknar f\u00e4rgen bara sig sj\u00e4lv och blir d\u00e4rf\u00f6r okontroversiell \u2013 och ett s\u00e4tt att undvika ett uttryck som kan upplevas st\u00f6tande.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt kan blodapelsinexemplet peka mot ett spr\u00e5kligt klimat d\u00e4r det blir den bokstavliga tolkningen som blir f\u00f6rh\u00e4rskande (\u2019apelsinen inneh\u00e5ller blod\u2019 och inte att blod-<\/em> syftar p\u00e5 f\u00e4rgen r\u00f6d). Detta skulle kunna leda till att det p\u00e5 sikt blir sv\u00e5rare att f\u00f6rst\u00e5 metaforiska termer och att anv\u00e4ndning av f\u00e4rg i termer kommer att kr\u00e4va associationsf\u00f6rm\u00e5ga och fantasi. De popul\u00e4ra gr\u00f6n-bl\u00e5 termerna \u2013 och det politiska bl\u00e5brun <\/em>\u2013 verkar dock peka \u00e5t motsatt h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[1]<\/a> https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/06\/15\/bla-ekonomi-pa-frammarsch\/<\/p>\n\n\n\n

[2]<\/a> https:\/\/www.havochvatten.se\/om-oss-kontakt-och-karriar\/om-oss\/hallbar-forvaltning\/vatten---basen-i-den-bla-ekonomin.html<\/p>\n\n\n\n

[3]<\/a> https:\/\/lerumsnyheter.se\/rod-ekonomi-skiftar-farg\/<\/p>\n\n\n\n

[4]<\/a> https:\/\/www.abtmarkets.com\/abt-blog\/green-blue-pink-and-social-corporate-washing<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gr\u00f6nm\u00e5lning, rosa f\u00f6retag och bl\u00e5 ekonomi \u00e4r bara n\u00e5gra termer fr\u00e5n de senaste \u00e5ren d\u00e4r det ing\u00e5r en f\u00e4rg. Men vadan denna f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r f\u00e4rger i termer \u2013 och vad…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-6970","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-terminologiska-reflektioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6970","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6970"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6970\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8014,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6970\/revisions\/8014"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6970"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6970"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6970"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}