{"id":7151,"date":"2022-04-26T18:02:30","date_gmt":"2022-04-26T16:02:30","guid":{"rendered":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/?p=7151"},"modified":"2022-09-02T02:40:13","modified_gmt":"2022-09-02T00:40:13","slug":"pass-pa-terminologin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/2022\/04\/26\/pass-pa-terminologin\/","title":{"rendered":"Pass p\u00e5 terminologin!"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>V\u00e5dlig variation<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r inte ovanligt att nya f\u00f6reteelser ben\u00e4mns med m\u00e5nga olika termer n\u00e4r de kommer ut i allm\u00e4nspr\u00e5ket. S\u00e4llan eller aldrig st\u00e5r det n\u00e5gon spr\u00e5klig \u201dd\u00f6rrvakt\u201d som beslutar om en enda l\u00e4mplig ben\u00e4mning. N\u00e4r det g\u00e4ller termer finns det dock all anledning att \u201dst\u00e4da\u201d lite om de blivit f\u00f6r m\u00e5nga, om de riskerar att misstolkas, om de redan \u00e4r \u201dupptagna\u201d i spr\u00e5ket etc.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett tydligt exempel under coronapandemin \u00e4r att vi, n\u00e4r vi vaccinerats, ska kunna bevisa detta med hj\u00e4lp av ett dokument \u2013 men ocks\u00e5 att dokumentet kanske ska kunna ge oss tilltr\u00e4de till platser som restauranger, museer och idrottsarenor. F\u00f6r detta dokument \u2013 som sedan 1 juli utf\u00e4rdas av E-h\u00e4lsomyndigheten \u2013 florerar det ett stort antal olika uttryck, s\u00e4rskilt i medierna. N\u00e5gra svenska ben\u00e4mningar som hittills anv\u00e4nts f\u00f6r detta dokument \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ul><li>vaccinationsintyg<\/li><li>vaccinationsbevis<\/li><li>vaccinationscertifikat<\/li><li>vaccinationspass<\/li><li>vaccinpass<\/li><li>vaccinintyg<\/li><li>vaccinbevis<\/li><li>vaccincertifikat<\/li><li>coronapass<\/li><li>coronabevis<\/li><li>coronaintyg<\/li><li>covidbevis<\/li><li>covidintyg<\/li><li>covidpass<\/li><li>digitalt intyg<\/li><li>gr\u00f6nt certifikat<\/li><li>digital certifikat<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Samma termvariation kan observeras i flera l\u00e4nder \u2013 och rekordet hittills kan vara en webbtext p\u00e5 engelska d\u00e4r 26 varianter anv\u00e4ndes i en och samma text (dock inte tydligt f\u00f6r ett och samma begrepp)<a href=\"#_ftn1\" id=\"_ftnref1\">[1]<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>En vurm f\u00f6r variation verkar finnas hos m\u00e5nga skribenter, s\u00e4rskilt journalister, och att rubriks\u00e4ttare g\u00e4rna vill ha n\u00e5got kort och klatschigt \u00e4r heller inget nytt fenomen, men fortfarande potentiellt lika f\u00f6rvirrande f\u00f6r l\u00e4sarna (om termen enbart skapats f\u00f6r rubrikens skull). Och \u201dhelgarderingsargumentet\u201d \u2013 d\u00e4r skribenter verkar tro att l\u00e4sarna nog i alla fall f\u00f6rst\u00e5r ett av alla mer eller mindre synonyma uttryck man kastar in i en text \u2013 \u00e4r svagt. Handlar det om fackspr\u00e5k blir en stor variation av m\u00e5nga uttryck ofta otydlig och kan skapa os\u00e4kerhet hos l\u00e4saren.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Gr\u00f6na bevis blev digitala<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>EU har g\u00e5tt i br\u00e4schen f\u00f6r arbetet med att f\u00e5 till ett EU-gemensamt dokument, men har \u00e4ndrat terminologin under resans g\u00e5ng. Fr\u00e5n att ha anv\u00e4nt ben\u00e4mningen \u201ddigital green certificate\u201d \u00e4r ben\u00e4mningen nu \u201dEU Digital Covid Certificate\u201d (f\u00f6rkortat EUDCC). Det sistn\u00e4mnda \u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttring eftersom det tydligt framg\u00e5r att det handlar om covid redan i termen \u2013 och f\u00f6r att det lite m\u00e4rkliga \u201dgr\u00f6n\u201d inte l\u00e4ngre finns kvar. Att f\u00f6rs\u00f6ka flytta metaforen \u201dgr\u00f6n\u201d som hittills haft tydliga kopplingar till milj\u00f6 och klimat (som i \u201dgr\u00f6n ekonomi\u201d, \u201dgr\u00f6n el\u201d etc.) till n\u00e5got som betyder fritt fram (\u00e0 la USAs \u201dgreen card\u201d) \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte om\u00f6jligt, men \u00e4nd\u00e5 on\u00f6digt. (S\u00e4kert fanns \u00e4ven tankar om en parallell till WHOs tidigare gula fysiska \u201dvaccinationsbok\u201d, men det \u00e4r ett ganska svagt argument f\u00f6r \u201dden gr\u00f6na\u201d termen.) E-h\u00e4lsomyndigheten hakade snabbt p\u00e5 och d\u00f6pte sin tj\u00e4nst till \u201dGr\u00f6na beviset\u201d, men bytte denna ben\u00e4mning till Covidbevis.se<a href=\"#_ftn2\" id=\"_ftnref2\">[2]<\/a>. Man ska allts\u00e5 komma ih\u00e5g att det b\u00e5de handlar om en term f\u00f6r ett nytt begrepp och ett namn f\u00f6r en tj\u00e4nst: \u201dcovidbevis\u201d resp. \u201dCovidbevis.se\u201d. I andra l\u00e4nder inneh\u00e5ller motsvarande namn ofta n\u00e5got som kopplas till \u201dpass\u201d: Coronapas (DK), Pass sanitaire (FR), NHS Pass (UK).<\/p>\n\n\n\n<p>I EU:s termbank IATE<a href=\"#_ftn3\" id=\"_ftnref3\">[3]<\/a> kan denna termutveckling f\u00f6ljas \u2013 d\u00e4r har de flesta spr\u00e5k markerat termerna som inneh\u00e5ller \u201dgr\u00f6n\u201d som f\u00f6r\u00e5ldrade (eng. obsolete).<a href=\"#_ftn4\" id=\"_ftnref4\">[4]<\/a> D\u00e4remot anv\u00e4nds i termbanken de svenska termerna \u201dcovidintyg\u201d och \u201dEU:s digital covidintyg\u201d \u2013 med definitionen \u2019interoperabelt intyg med information om innehavarens vaccination, testresultat eller tillfrisknande som utf\u00e4rdats i samband med covid-19-pandemin\u2019 \u2013 vilket inte st\u00e4mmer \u00f6verens med E-h\u00e4lsomyndighetens termval.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Den svenska termens framv\u00e4xt<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Myndigheten f\u00f6r digital f\u00f6rvaltning (DIGG) utredde fr\u00e5gan om en digital infrastruktur f\u00f6r \u201dvaccinationsintyg\u201d<a href=\"#_ftn5\" id=\"_ftnref5\">[5]<\/a> och i en delrapport fr\u00e5n DIGG s\u00e4gs att<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dBegreppet vaccinationsintyg f\u00f6resl\u00e5s bytas till vaccinationsbevis f\u00f6r att inte riskera sammanblandning med de intyg som h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden har lagstadgad skyldighet att utf\u00e4rda.\u201d<a href=\"#_ftn6\" id=\"_ftnref6\">[6]<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Uppdraget att utveckla en e-tj\u00e4nst f\u00f6r s\u00e5dana bevis gick d\u00e4refter till E-h\u00e4lsomyndigheten. I en av deras rapporter<a href=\"#_ftn7\" id=\"_ftnref7\">[7]<\/a> diskuteras ocks\u00e5 sj\u00e4lva ben\u00e4mningen:<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dI diskussionen kring vaccinationsintyg f\u00f6rekommer ett antal olika ben\u00e4mningar, till exempel vaccinationsintyg, vaccinationsbevis, vaccinationspass, och vaccinationscertifikat (vilket i det internationella arbetet ofta motsvaras av vaccination certificate, proof of vaccination, samt vaccination pass(-port)). Dessa varianter \u00e4r inte helt synonyma och det finns inte minst juridiska skillnader dem emellan. D\u00e4remot har diskussionerna ofta utg\u00e5tt fr\u00e5n liknande ing\u00e5ende datam\u00e4ngder, oavsett vilket begrepp som anv\u00e4nts. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att po\u00e4ngtera att dessa dokument endast avser att beskriva att en viss vaccination genomf\u00f6rts, inte huruvida individen kan anses vara immun mot sjukdomen. F\u00f6r \u00f6kad l\u00e4sbarhet, och i enlighet med formuleringarna i regeringsuppdraget, anv\u00e4nds i denna rapport genomg\u00e5ende begreppet vaccinationsintyg.\u201d<a href=\"#_ftn8\" id=\"_ftnref8\">[8]<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>E-h\u00e4lsomyndigheten har d\u00e4refter, i enlighet med DIGG-rapporten, tydligt motiverat<a href=\"#_ftn9\" id=\"_ftnref9\">[9]<\/a> varf\u00f6r dokumentet b\u00f6r kallas \u201d-bevis\u201d \u2013 och inte \u201d-intyg\u201d som enligt dem har en s\u00e4rskild, insn\u00e4vad betydelse inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden och d\u00e4rf\u00f6r inte b\u00f6r anv\u00e4ndas. Efterledet \u201d-pass\u201d b\u00f6r heller inte anv\u00e4ndas eftersom beviset inte i sig fungerar som resehandling i likhet med v\u00e5rt \u201dvanliga\u201d pass. Dock \u00e4r informationen p\u00e5 E-h\u00e4lsomyndighetens webbplats inriktad p\u00e5 resande och bevisen omtalas som \u201dvaccinationsbevis f\u00f6r att resa\u201d etc. P\u00e5 nyordlistan f\u00f6r 2021 \u00e5terfinns ocks\u00e5 just \u201dvaccinpass\u201d vilket kan f\u00f6rklaras av dess (alltf\u00f6r) popul\u00e4ra anv\u00e4ndning i medierna. Termen \u201dcoronapass\u201d fanns indirekt med p\u00e5 Spr\u00e5kr\u00e5dets nyordlista redan 2020, men d\u00e5 i betydelsen \u2019intyg som visar att en person \u00e4r immun mot coronaviruset och d\u00e4rf\u00f6r ges m\u00f6jlighet att exempelvis resa eller bes\u00f6ka vissa platser\u2019 \u2013 vilket snarare motsvarar dagens \u201dtillfrisknandebevis\u201d (digitalt covidbevis som visar p\u00e5 genomg\u00e5ngen sjukdom).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Ett bevis eller fyra?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ett DN-reportage om \u201dvaccinpass\u201d i Europa<a href=\"#_ftn10\" id=\"_ftnref10\">[10]<\/a> inleds:<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dVaccinpass, covidintyg, \u201dgr\u00f6na pass\u201d och coronapass. Olika namn, men samma funktion: att minska smittspridningen utan att tvinga samh\u00e4llet till nedst\u00e4ngning, samtidigt som s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt f\u00f6rm\u00e5s att vaccinera sig.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Inst\u00e4llningen att termen inte spelar roll verkar vara vanlig, i alla fall bland journalister. Liksom att \u201dpass\u201d anv\u00e4nds b\u00e5de f\u00f6r n\u00e5got som m\u00f6jligg\u00f6r resor och intr\u00e4de. Men det spelar visst roll vilken term som anv\u00e4nds, s\u00e4rskilt nu n\u00e4r inte bara ett utan tre olika bevis kan utf\u00e4rdas av E-h\u00e4lsomyndigheten.<\/p>\n\n\n\n<p>I b\u00f6rjan var covidbeviset liktydigt med vaccinationsbeviset eftersom enbart detta utf\u00e4rdades, men efter den 12 augusti 2021 \u00e4r termen \u201dcovidbevis\u201d otydlig och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs det mer specifika termer. E-h\u00e4lsomyndigheten har h\u00e4r valt \u201dvaccinationsbevis\u201d, \u201dtestbevis\u201d och \u201dtillfrisknandebevis\u201d. Det sistn\u00e4mnda beviset, som beskriver \u201drecovery\u201d har oftast f\u00e5tt \u00f6vers\u00e4ttningar som \u201dtillfrisknande\u201d eller \u201d\u00e5terh\u00e4mtning\u201d. Med \u201dtillfrisknande\u201d menas att man \u00e4r i fasen 11\u2013180 dagar efter ett positivt PCR-test som har tagits av h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdspersonal. (Antikroppstest hanteras inte.) Detta blir problematiskt i f\u00f6rh\u00e5llande till post- och l\u00e5ngtids-covid och ett f\u00f6rslag som v\u00e4ckts har varit att i st\u00e4llet anv\u00e4nda \u201dgenomg\u00e5ngen sjukdom\u201d. Det uttrycket blir dock sv\u00e5rare att anv\u00e4nda i en enordsterm tillsammans med \u201d-bevis\u201d; snarare f\u00e5r en flerordsterm av typen \u201dbevis \u00f6ver genomg\u00e5ngen sjukdom\u201d anv\u00e4ndas i s\u00e5 fall.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan terminologisk fr\u00e5ga g\u00e4ller om huruvida covidbeviset har tre undertyper eller potentiellt best\u00e5r av tre best\u00e5ndsdelar. Denna fr\u00e5ga \u00e4r inte bara teoretisk utan p\u00e5verkar hur termen \u201dcovidbevis\u201d ska anv\u00e4ndas, t.ex. vad g\u00e4ller utf\u00e4rdandes\u00e4tt, giltighet etc. Eftersom dessa saker varierar mellan de olika bevisen blir det sv\u00e5rt att anv\u00e4nda \u201dcovidbevis\u201d som en paraplyterm f\u00f6r alla tre \u2013 en fr\u00e5ga som \u201dHar du covidbevis?\u201d blir t.ex. otydlig. Samtidigt g\u00e5r det att se \u201dcovidbevis\u201d som en beh\u00e5llare som kan inneh\u00e5lla en eller flera av en, tv\u00e5 eller tre typer av bevis:<\/p>\n\n\n\n<ul><li>[digitalt] vaccinationsbevis: bevis f\u00f6r vaccination (med uppgifter om datum, vaccinat\u00f6r, vaccin etc.)<\/li><li>[digitalt] testbevis: bevis p\u00e5 negativt covid-19-test<\/li><li>[digitalt] tillfrisknandebevis: bevis f\u00f6r f\u00f6rekomst av antikroppar (dvs. av genomg\u00e5ngen sjukdom)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Fritt fram att kombinera ihop nya termer?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Problemet med just detta termval g\u00e4ller b\u00e5de f\u00f6r- och efterledet, och f\u00e5 verkar ha gjort en ordentlig analys av de olika alternativen. Snarare verkar m\u00e5nga som sagt v\u00e4lja fritt bland kombinationsm\u00f6jligheterna.<\/p>\n\n\n\n<p>Valet mellan f\u00f6rleden \u201dcorona-\u201d eller \u201dcovid-\u201d \u00e4r mindre problematiskt eftersom det hos m\u00e5nga \u00e4nd\u00e5 finns en tydlig bild av att det \u00e4r skillnad mellan namnet p\u00e5 viruset och namnet p\u00e5 sjukdomen som viruset orsakar. Samtidigt kan \u201dcorona-\u201d vara ol\u00e4mpligt eftersom det finns fler coronatyper. Men enbart \u201dcovid-\u201d kan ocks\u00e5 vara ol\u00e4mpligt f\u00f6r att det inte anger att det \u00e4r coronasjukdomen som kom 2019 (covid-19).<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rleden \u201dvaccinations-\u201d och \u201dvaccin-\u201d finns det \u00e4ven d\u00e4r variation. B\u00e5da varianterna kan motiveras, men kanske kan spr\u00e5kekonomiska argument tala f\u00f6r den kortare formen. Samtidigt kan \u201dvaccin(ation)-\u201d ocks\u00e5 tyckas vara ol\u00e4mpligt f\u00f6r att det \u00e4r oprecist, eftersom det finns flera typer av vaccinationer.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller efterledet \u00e4r det inte lika tydligt att skilja mellan \u201d-bevis\u201d, \u201d-certifikat\u201d, \u201d-intyg\u201d eller \u201d-pass\u201d. N\u00e4r man ska v\u00e4lja eller rekommendera en term b\u00f6r analysen starta med en analys av vad det \u00e4r termen st\u00e5r f\u00f6r, dvs. vilket det bakomliggande begreppet \u00e4r och vilka s\u00e4rskiljande k\u00e4nnetecken som utm\u00e4rker detta begrepp. F\u00f6r det \u00f6verordnade begreppet \u00e4r (digitalt eller analogt) \u201ddokument\u201d eller kanske \u201dhandling\u201d kandidater. Men flera existerande definitioner kan st\u00e4mma f\u00f6r det begrepp som avses h\u00e4r, vilket g\u00f6r valet sv\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>intyg<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul><li>dokument som formellt bekr\u00e4ftar eller f\u00f6rs\u00e4krar n\u00e5got (TNC 104)<\/li><li>handling vari visst f\u00f6rh\u00e5llande bekr\u00e4ftas t.ex. att kontrollerat objekt uppfyller st\u00e4llda krav (SS 020101)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>certifikat<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul><li>skriftligt intyg om viss uppn\u00e5dd st\u00e4llning eller kompetens (Nordisk f\u00f6rvaltningsordbok)<\/li><li>intyg i elektronisk form som kopplar ihop signaturverifieringsdata med en undertecknare och bekr\u00e4ftar dennes identitet (SFS 2000:832)<\/li><li>skriftligt intyg om viss uppn\u00e5dd st\u00e4llning eller kompetens spec. s\u00e5dan som ger r\u00e4tt att ut\u00f6va viss verksamhet (SO)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>bevis<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul><li>information som st\u00f6der existensen eller sanningen hos n\u00e5got (SS-ISO 10005)<\/li><li>dokument som styrker n\u00e5got som anges av sammanhanget SYN. intyg (SO)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>pass<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul><li>legitimationshandling som kr\u00e4vs vid resa till (de flesta) fr\u00e4mmande l\u00e4nder (SO)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Som sagt har E-h\u00e4lsomyndigheten argumenterat f\u00f6r varf\u00f6r \u201d-intyg\u201d (som utifr\u00e5n definitionerna ovan passar bra) \u00e4nd\u00e5 b\u00f6r undvikas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r \u201d-bevis\u201d. Argument mot \u201d-certifikat\u201d (som andra spr\u00e5k har anv\u00e4nt) har dock inte f\u00f6rekommit i lika stor utstr\u00e4ckning. Att sj\u00e4lva begreppet \u00e4r n\u00e5got som ber\u00f6r alla medborgare spelar in i termvalet och har nog i m\u00e5nga fall f\u00e5tt skribenter att undvika just \u201d-certifikat\u201d som f\u00f6rmodligen upplevs som mest tekniskt av de olika.<\/p>\n\n\n\n<p>EU har i alla fall genom f\u00f6rordning best\u00e4mt att f\u00f6ljande informationsm\u00e4ngder ska presenteras p\u00e5 bevisen och de kan ses som ett sorts s\u00e4rskiljande k\u00e4nnetecken:<\/p>\n\n\n\n<ul><li>\u2019vaccinat\u00f6rs underskrift p\u00e5 att NN f\u00e5tt tv\u00e5 sprutor mot covid 19\u2019<\/li><li>\u2019datum n\u00e4r sprutorna togs\u2019<\/li><li>\u2019NN:s namn och f\u00f6delsedatum\u2019<\/li><li>\u2019typ av vaccin (med namn och tillverkare) som givits\u2019<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Termvalet i Sverige styrs \u00e4ven av den svenska lag som tr\u00e4dde i kraft 2021 och d\u00e4r det s\u00e4gs (i 3 \u00a7):<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dMed <strong>digitalt covidbevis<\/strong> avses ett s\u00e5dant <strong>digitalt covidintyg<\/strong> enligt artiklarna 5-7 i Europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rordning (EU) 2021\/953 som utf\u00e4rdas av den utf\u00e4rdande myndigheten i Sverige.<a href=\"#_ftn11\" id=\"_ftnref11\">[11]<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>I Finland<a href=\"#_ftn12\" id=\"_ftnref12\">[12]<\/a> anv\u00e4nds dessutom den svenska termen \u201dcoronaintyg\u201d som s\u00e4gs inneh\u00e5lla tre olika intyg: intyg \u00f6ver coronavaccination, intyg \u00f6ver negativt covid-19-test och intyg \u00f6ver genomliden coronavirussjukdom. Denna termvariation \u00e4r dock inte av ondo p\u00e5 samma s\u00e4tt \u2013 genom tv\u00e5 olika svenska termer g\u00e5r det att s\u00e4rskilja det svenska och det finska beviset i texter skrivna p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n\n\n<p>Det verkar allts\u00e5 finnas en diskrepans, inte bara mellan Sverige och Finland, utan \u00e4ven mellan E-h\u00e4lsomyndigheten och medierna d\u00e4r \u201d-intyg\u201d verkar vanligare \u00e4n \u201d-bevis\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>S\u00e5 vad b\u00f6r dokumentet kallas?<\/strong> Sammantaget b\u00f6r termen <em>covidbevis<\/em> anv\u00e4ndas eftersom den valts av E-h\u00e4lsomyndigheten och eftersom den f\u00f6rekommer i lagstiftning. D\u00e4remot b\u00f6r den inte anv\u00e4ndas om de olika undertyperna; d\u00e5 \u00e4r det l\u00e4mpligare att anv\u00e4nda uttrycken <em>vaccinationsbevis<\/em>. <em>testbevis<\/em> eller <em>tillfrisknandebevis<\/em>, ev. f\u00f6reg\u00e5nget av <em>digitalt<\/em>. Beh\u00f6vs en f\u00f6rklaring kan de l\u00e4ngre, definitionsliknande uttrycken anv\u00e4ndas vilket \u00e4ven Spr\u00e5kr\u00e5det p\u00e5pekat: \u201dEftersom ett covidbevis kan intyga flera olika anledningar till varf\u00f6r en person inte \u00e4r smittb\u00e4rare av covid-19 kan man ibland beh\u00f6va f\u00f6rtydliga.<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\"\/>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref1\" id=\"_ftn1\">[1]<\/a> https:\/\/www.schengenvisainfo.com\/news\/all-details-on-eu-covid-19-passport-revealed-heres-what-you-need-to-know\/)<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref2\" id=\"_ftn2\">[2]<\/a> https:\/\/www.ehalsomyndigheten.se\/covidbevis\/<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref3\" id=\"_ftn3\">[3]<\/a> https:\/\/iate.europa.eu\/search\/result\/1627467873711\/1<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref4\" id=\"_ftn4\">[4]<\/a> IATE-termpost<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref5\" id=\"_ftn5\">[5]<\/a> https:\/\/www.regeringen.se\/pressmeddelanden\/2021\/02\/vaccinationsintyg-blir-digitala\/<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref6\" id=\"_ftn6\">[6]<\/a> https:\/\/www.digg.se\/493480\/globalassets\/dokument\/publicerat\/publikationer\/rapport---ru-uppdrag-att-vara-projektledare-for-utvecklingen-av-en-digital-infrastruktur-for-vaccinationsintyg-2021-227---tillganglig-slutversion.pdf<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref7\" id=\"_ftn7\">[7]<\/a> \u201dSvenskt deltagande och samordning r\u00f6rande Europeiska kommissionens arbete med vaccinationsintyg f\u00f6r covid-19\u201d<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref8\" id=\"_ftn8\">[8]<\/a> https:\/\/www.ehalsomyndigheten.se\/globalassets\/dokument\/regeringsuppdrag\/svenskt-deltagande-och-samordning-rorande-europeiska-kommissionens-arbete-med-vaccinationsintyg-for-covid-19.pdf<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref9\" id=\"_ftn9\">[9]<\/a> https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=SA-iSdI2fzI<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref10\" id=\"_ftn10\">[10]<\/a> 31 juli 2021, s. 14<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref11\" id=\"_ftn11\">[11]<\/a> SFS 2021:708: F\u00f6rordning om digitala covidbevis, https:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/dokument-lagar\/dokument\/svensk-forfattningssamling\/forordning-2021708-om-digitala-covidbevis_sfs-2021-708<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"#_ftnref12\" id=\"_ftn12\">[12]<\/a> https:\/\/thl.fi\/sv\/web\/infektionssjukdomar-och-vaccinationer\/aktuellt\/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19\/vacciner-och-coronaviruset\/coronaintyg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e5dlig variation Det \u00e4r inte ovanligt att nya f\u00f6reteelser ben\u00e4mns med m\u00e5nga olika termer n\u00e4r de kommer ut i allm\u00e4nspr\u00e5ket. S\u00e4llan eller aldrig st\u00e5r det n\u00e5gon spr\u00e5klig \u201dd\u00f6rrvakt\u201d som beslutar&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7151"}],"collection":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7151"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7151\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7152,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7151\/revisions\/7152"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7151"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7151"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7151"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}