{"id":8596,"date":"2025-03-11T17:01:56","date_gmt":"2025-03-11T16:01:56","guid":{"rendered":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/?p=8596"},"modified":"2025-07-29T10:35:52","modified_gmt":"2025-07-29T08:35:52","slug":"fran-franganglighet-till-inrymning-om-termers-forled-och-deras-motsatser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/2025\/03\/11\/fran-franganglighet-till-inrymning-om-termers-forled-och-deras-motsatser\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n ”fr\u00e5ng\u00e4nglighet” till ”inrymning” \u2013 om termers f\u00f6rled och deras motsatser"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5nga svenska termer \u00e4r sammans\u00e4ttningar och ibland har relaterade termer motsatta f\u00f6rled, t.ex. in<\/em>- och ut<\/em>-, fr\u00e5n<\/em>- och till<\/em>-. Vissa f\u00f6rled \u00e4r mer bekanta \u00e4n andra \u2013 tillsk\u00e4rning<\/em> k\u00e4nner vi f\u00f6rmodligen till fr\u00e5n textilomr\u00e5det, men kanske inte fr\u00e5nsk\u00e4rning<\/em> (inom pappersindustrin). I svetssammanhang finns termen fr\u00e5nsvetsning<\/em> och den har som motsats motsvetsning<\/em> eftersom svetsl\u00e5gan d\u00e5 \u00e4r riktad mot<\/em> den f\u00e4rdiga svetsen. (Synonymer till dessa \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4nster-<\/em> resp. h\u00f6gersvetsning<\/em>).<\/p>\n\n\n\n

Boverket<\/a> talar om fr\u00e5ng\u00e4nglighet<\/em> och menar att en byggnad har god fr\u00e5ng\u00e4nglighet om det finns goda m\u00f6jligheter att l\u00e4mna en byggnad f\u00f6r personer med nedsatt r\u00f6relse- eller orienteringsf\u00f6rm\u00e5ga, t.ex. att en person i rullstol m\u00e5ste kunna ta sig ut ur en byggnad vid brand \u00e4ven om hissen d\u00e5 \u00e4r avst\u00e4ngd. Att det beh\u00f6vs en term f\u00f6r begreppet \u00e4r begripligt, men \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nns termen lite underlig. Just f\u00f6rledsparet fr\u00e5n-<\/em> och till-<\/em> \u00e4r vanligtvis inte s\u00e5 fr\u00e4mmande \u2013 j\u00e4mf\u00f6r t.ex. tilluft<\/em> och fr\u00e5nluft<\/em> d\u00e4r riktningen \u00e4r tydlig och bokstavlig: \u2019luft som tillf\u00f6rs ett rum\u2019 resp. \u2019luft som bortf\u00f6rs fr\u00e5n ett rum\u2019. Det som m\u00f6jligen blir ovant i fr\u00e5ng\u00e4nglighet<\/em> \u00e4r att till<\/em>- i tillg\u00e4nglighet<\/em> ofta tolkas mer abstrakt och inte p\u00e5 samma s\u00e4tt alltid har en lika tydlig riktning som i fr\u00e5ng\u00e4nglighet<\/em> d\u00e4r det verkligen handlar om m\u00f6jlighet att ta sig ut ur<\/em> en byggnad.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rlederna in-<\/em> och ut-<\/em> har ocks\u00e5 (tyv\u00e4rr) blivit aktuella i uttrycken inrymning<\/em> och utrymning<\/em> (som har en koppling till fr\u00e5ng\u00e4nglighet). Inrymning<\/em> var med p\u00e5 Spr\u00e5kr\u00e5dets nyordslista 2017 och har f\u00e5tt en vidgad betydelse enligt Spr\u00e5ktidningens redakt\u00f6r Anders Svensson i en DN-kr\u00f6nika<\/a>: Vid ett v\u00e5ldsd\u00e5d \u00e4r ett s\u00e4tt att undvika faran att inrymma<\/em>, dvs. att l\u00e5sa in sig och g\u00f6mma sig och allts\u00e5 inte l\u00e4mna den byggnad d\u00e4r g\u00e4rningspersonen befinner sig (dvs. utrymma<\/em>) eftersom det medf\u00f6r st\u00f6rre risker \u00e4n att vara kvar i byggnaden. Det lite ovana \u00e4r d\u00e5 att det anv\u00e4nds om b\u00e5de byggnaden och personer i byggnaden: \u201dskolan inrymdes\u201d resp. \u201deleverna inrymdes\u201d trots att det nog l\u00e5ter mer ovant \u00e4n i fallet utrymning<\/em> d\u00e4r det g\u00e5r att tolka \u201dskolan utrymdes\u201d som att den t\u00f6mdes p\u00e5 folk. Men inrymning<\/em> \u00e4r numer en etablerad term, vid sidan av utrymning<\/em> och utest\u00e4ngning<\/em>, hos bl.a. MSB<\/a>. D\u00e4remot finns inte termparet utrymme<\/em> och inrymme<\/em> (i betydelsen inre rum eller husrum) kvar; ett inrymme<\/em> anges som obsolet i SAOB.<\/p>\n\n\n\n

Henrik Nilsson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga svenska termer \u00e4r sammans\u00e4ttningar och ibland har relaterade termer motsatta f\u00f6rled, t.ex. in- och ut-, fr\u00e5n- och till-. Vissa f\u00f6rled \u00e4r mer bekanta \u00e4n andra \u2013 tillsk\u00e4rning k\u00e4nner vi…<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8596"}],"collection":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8596"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8596\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8736,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8596\/revisions\/8736"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8596"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8596"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8596"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}