Alla termer \u00e4r ord men alla ord \u00e4r inte termer. En term \u00e4r ett ord eller uttryck som genom tradition eller \u00f6verenskommelse anv\u00e4nds inom ett speciellt fackomr\u00e5de i en v\u00e4l avgr\u00e4nsad betydelse. Termer kan vara:<\/p>\n\n\n\n
Ord i det s\u00e5 kallade allm\u00e4nspr\u00e5ket kan ha en vid och ibland ganska luddig betydelse. M\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r det kontexten som avg\u00f6r betydelsen. N\u00e4r s\u00e5dana ord anv\u00e4nds som termer f\u00e5r de en betydligt sn\u00e4vare betydelse och man s\u00e4ger d\u00e5 att en terminologisering<\/em> av ordet har skett. En definition av begreppet bakom termen ger termen en exakt betydelse inom ett specifikt fackomr\u00e5de. Exempel \u00e4r bes\u00f6k<\/em> (inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden) och lera<\/em> (inom geologin). En del termer g\u00e5r i st\u00e4llet i den motsatta riktningen, fr\u00e5n fackspr\u00e5ket ut i allm\u00e4nspr\u00e5ket, och den processen kallas avterminologisering<\/em>. En avterminologisering sker ofta i samband med katastrofer och olyckor.\u00a0 S\u00e5 har t.ex. bogvisir<\/em>, tsunami<\/em> och PFAS<\/em> avterminologiserats. I samband med avterminologiseringen g\u00e5r termens ursprungliga precision f\u00f6rlorad och betydelsen blir vagare och mer beroende av den omgivande kontexten. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt med en betydelsef\u00f6rskjutning.<\/p>\n\n\n\n Att bilda nya termer genom att terminologisera allm\u00e4nord \u00e4r vanligt i terminologiarbetet. Alternativen till terminologisering \u00e4r att inf\u00f6rliva en utl\u00e4ndsk (numera oftast engelsk) fackterm eller att skapa ett nytt svenskt ord. Vilken av metoderna \u00e4r l\u00e4mpligast? Som s\u00e5 mycket annat m\u00e5ste man avg\u00f6ra fr\u00e5n fall till fall. V\u00e4rre \u00e4r det i de fall n\u00e4r den utl\u00e4ndska ben\u00e4mningen inte passar in i v\u00e5rt spr\u00e5km\u00f6nster och d\u00e4rf\u00f6r ger problem n\u00e4r man ska b\u00f6ja termen och bilda nya ord. Vad heter trainee<\/em> och lining<\/em> i plural?<\/p>\n\n\n\n Ibland v\u00e4ljer man i st\u00e4llet att skapa en svensk term som syftar till att f\u00e5nga det bakomliggande betydelseinneh\u00e5llet, begreppet. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana termer \u00e4r flerbostadshus<\/em>, H<\/em>-balk<\/em> och frig\u00e5ngsh\u00f6jd<\/em>. Ofta tenderar de dock att bli l\u00e5nga, som byggnad med s\u00e4rskilt bevarandev\u00e4rde.<\/em> Det ligger d\u00e5 n\u00e4ra till hands att l\u00e5na in ett kortare ord ur allm\u00e4nspr\u00e5ket eller fr\u00e5n ett \u00e4mnesm\u00e4ssigt n\u00e4rliggande omr\u00e5de. Lyckas man hitta ett kort ord med samma grundbetydelse s\u00e5 \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna goda f\u00f6r att det blir accepterat \u00e4ven av en bredare anv\u00e4ndarkrets. Dataspr\u00e5ket inneh\u00e5ller m\u00e5nga s\u00e5dana exempel: minne<\/em>, virus<\/em>, l\u00e4nk<\/em>. D\u00e4remot \u00e4r den centrala termen dator (myntad i slutet av 1960-talet) ett exempel p\u00e5 en lyckad svensk nybildning som ers\u00e4tter det betydligt mer sv\u00e5rhanterliga computer<\/em> eller det l\u00e4ngre datamaskin<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Spr\u00e5kets r\u00f6rlighet rymmer m\u00f6jligheter att uttrycka b\u00e5de det exakta och det vaga.<\/p>\n\n\n\n Anna-Lena Bucher<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Alla termer \u00e4r ord men alla ord \u00e4r inte termer. En term \u00e4r ett ord eller uttryck som genom tradition eller \u00f6verenskommelse anv\u00e4nds inom ett speciellt fackomr\u00e5de i en v\u00e4l…<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[81,82,30,80],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8908"}],"collection":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8908"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8908\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8909,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8908\/revisions\/8909"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8908"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8908"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8908"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Med nya f\u00f6reteelser av utl\u00e4ndskt ursprung f\u00f6ljer ocks\u00e5 utl\u00e4ndska ben\u00e4mningar som i gynnsamma fall kan \u00f6verf\u00f6ras direkt och utan komplikationer till svenskt uttal och spr\u00e5km\u00f6nster, till exempel turist<\/em> och tunnel<\/em>, ord som tagits upp i svenskan och inte l\u00e4ngre k\u00e4nns fr\u00e4mmande.<\/p>\n\n\n\n