{"id":5484,"date":"2016-11-07T11:13:01","date_gmt":"2016-11-07T10:13:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tnc.se\/?post_type=ufaq&p=5484"},"modified":"2024-02-21T23:11:11","modified_gmt":"2024-02-21T22:11:11","slug":"kornstorlek","status":"publish","type":"ufaq","link":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/tnc.se\/termfraga\/kornstorlek\/","title":{"rendered":"kornstorlek"},"content":{"rendered":"
\n\n\t\n\n\n\n\n\n\n\t\n\t\n\t
\n\n\t\t
\n\n\t
\n\t\n\t\n\n\t\t
\n\t\t\tA<\/span>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t
\n\n\t\t\t

\n\t\t\t\tkornstorlek\t\t\t<\/h4>\n\n\t\t<\/div>\n\n\t\t
<\/div>\n\n\t<\/a>\n\t\n<\/div>\n\t\n\t
\n\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\n\n\t\n<\/div>\n\t\t\n\t\t\t
\n\t\n

Fr\u00e5ga<\/strong>: Jag s\u00f6ker en korrekt term f\u00f6r en slipskivas textur. Det kan ju f\u00f6rekomma olika grovheter. Jag har \u00f6verv\u00e4gt orden kornighet<\/em>, kornstruktur<\/em> och kornyta<\/em>. De olika grovheterna brukar ha ett visst nummer som indikerar grovheten p\u00e5 slipskivan. Sandpapper har ju ocks\u00e5 olika grovheter. Vilken \u00e4r den r\u00e4tta termen?<\/p>\n\n\n

Svar<\/strong>: Kornstorlek<\/em> som du \u00e4r inne p\u00e5 \u00e4r ett bra f\u00f6rslag. I Handbok i slipning (1972) anv\u00e4nds just det uttrycket. En slipskiva \u00e4r en typ av roterande slipkropp belagd med slipkorn (slipformat slipmedel). Slipkorn indelas efter storlek i vanligen sex grupper: mycket grov, grov, medel, fin, mycket fin och stoftfin. Och detta kallas kornstorlek<\/em>, vilket ocks\u00e5 st\u00f6ds av TNC 78 Verkstadsteknisk ordlista.<\/p>

Men sj\u00e4lva beteckningen p\u00e5 slipskivan \u00e4r egentligen lite mer komplicerad eftersom b\u00e5de kornstorlek och grad anges. G\u00e5r man lite mer p\u00e5 djupet kan man l\u00e4sa f\u00f6ljande i Handbok i slipning: \u201dEn slipskiva best\u00e5r i princip av tre komponenter: slipmedel (slipkorn), bindemedel och luftporer. Slipmedlet \u00e4r sj\u00e4lva verktyget, som avskiljer material i form av slipsp\u00e5n. Bindemedlets uppgift \u00e4r att sammanh\u00e5lla slipkornen och det fungerar d\u00e4rf\u00f6r som verktygsh\u00e5llare. Luftporernas uppgift \u00e4r att bilda l\u00e4mpligt utrymme f\u00f6r de avskilda slipsp\u00e5nen i kontaktytan slipskiva\u2013arbetsstycke. Alla dessa faktorer ing\u00e5r i en slipskivebeteckning, t.ex. \u201dAlumo 43A 46 I 8 VA\u201d d\u00e4r siffran 46 anger kornstorleken (mycket grov, grov, medel, fin, mycket fin, stoftfin) och I anger graden (mycket l\u00f6s, l\u00f6s, medel, h\u00e5rd, mycket h\u00e5rd, extremt h\u00e5rd), dvs. den sammanlagda m\u00e4ngden luftporer i volymprocent. En bokstav \u201dl\u00e4ngre bort\u201d i alfabetet betyder d\u00e5 en h\u00e5rdare skiva. (8:an \u00e4r en s.k. kornspridningssiffra som anger m\u00e4ngden ing\u00e5ende slipmedel i slipskivan uttryck i volymprocent.)\u201d<\/p>

Kornyta<\/em> och kornighet<\/em> f\u00f6rekommer ocks\u00e5 som termer men kornyta<\/em> verkar mest anv\u00e4ndas om jord, t.ex. om jordkorn i ett jordprov, och kornighet<\/em> mer i pappers- och fotosammanhang.<\/p>\n\n\n

Fr\u00e5gedatum:<\/strong> 2007-10-13<\/p>\n\n\n

\n

Detta \u00e4r ett termfr\u00e5gesvar som \u00e4r utarbetat av Terminologicentrum TNC. Terminologifr\u00e4mjandet \u00e5terpublicerar en del av TNC:s termfr\u00e5gor som en service till alla intresserade. N\u00e5gra nya termfr\u00e5gor kommer dock inte att besvaras av Terminologifr\u00e4mjandet. L\u00e4s mer om Sveriges terminologiska landskap 2019<\/a>.\n<\/div>\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t\t\t\n\t\t\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\t<\/div>\n\n\t\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

A kornstorlek Fr\u00e5ga: Jag s\u00f6ker en korrekt term f\u00f6r en slipskivas textur. Det kan ju f\u00f6rekomma olika grovheter. Jag har \u00f6verv\u00e4gt orden kornighet, kornstruktur och kornyta. De olika grovheterna brukar…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","ufaq-category":[4,33],"ufaq-tag":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/ufaq\/5484"}],"collection":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/ufaq"}],"about":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/types\/ufaq"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5484"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5484"}],"wp:term":[{"taxonomy":"ufaq-category","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/ufaq-category?post=5484"},{"taxonomy":"ufaq-tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/terminologiframjandet.se\/h552a9FtZ\/wp-json\/wp\/v2\/ufaq-tag?post=5484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}