Nästan dagligen kan vi höra eller läsa saker som att samarbetet mellan olika aktörer måste stärkas, samverkan mellan olika myndigheter ska utvecklas, olika insatser ska samordnas, nationell samordning ska ske genom samverkan och stöd, regeringen utser en samordnare eller samråd ska hållas.
Eftersom dessa ord på sam- används i till exempel uppdragsbeskrivningar, verksamhetsplaner och i vägledningar så är det viktigt att förvissa sig om vad de faktiskt står för. Och de som ska samarbeta, samordna sig eller samverka bör förstå innebörden på samma sätt. När TNC i början av 2010-talet arbetade med ordlistan Basord i våra fackspråk (TNC 104) var frågan om hur sam-orden i myndighetssammanhang egentligen användes väldigt aktuell. Allmänna ordböcker gav flera möjliga tolkningar, en del av orden uppgavs vara synonyma etc. Begreppen diskuterades också och problematiserades av flera myndigheter. En utredning och precisering av ordens användning i fackspråk gjordes därför och lades in i Basord i våra fackspråk, som också finns i Rikstermbanken:
samarbete: gemensamt bedriven aktivitet som kräver viss ansträngning och som gäller en uppgift
Samarbete kan ske på både organisatorisk och mellanmänsklig nivå.
samordning: koordination av resurser och arbetsinsatser i syfte att erhålla större kvalitet och effektivitet
samråd: överläggning för att enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt
samverkan: övergripande gemensamt handlande på organisatorisk nivå för ett visst syfte
Socialstyrelsen tog in definitionerna i sin termbank 2011och kompletterade dem med information som är specifik för vård- och omsorgsområdet, se till exempel samordning och samverkan. Den möjligheten kan förstås andra också tillämpa. Är myndigheterna överens om vilken innebörd sam-orden har, så finns det goda förutsättningar att åstadkomma både samordning och samverkan.