Terminologi och fackspråk i korthet

Terminologi betyder två saker. Det står å ena sidan för en samling ord och uttryck som ingår i ett fackområde – det som vi menar med till exempel ”medicinsk terminologi”. Det står å andra sidan för läran om hur dessa ord och uttryck bildas, struktureras, utvecklas, används och beskrivs – det som vi terminologer kallar för terminologiläran.

Terminologiläran

Allt arbete med fackspråk bör utgå från terminologiläran. Terminologiläran är den vetenskap som ligger till grund för hur vi undersöker språkfrågor inom fackspråket.

Arbete utifrån terminologiläran innebär att samla, analysera, beskriva och presentera ett fackområdes begrepp och deras benämningar. Här beskriver vi de centrala delarna i terminologiläran: begreppsanalys, begrepp, definition och term.

terminologilära lära om struktur, bildning, utveckling, användning och hantering av begrepp och terminologier inom olika fackområden

begreppsanalys
del av terminologi­arbete som består i att reda ut och beskriva ett fack­områdes begrepp och relationerna mellan dessa

Begreppsanalys är grunden för arbete med terminologi och fackspråk

Begreppsanalys är det viktigaste verktyget i terminologiarbete. Med begreppsanalysen identifierar vi det väsentligaste i varje begrepp genom att reda ut dess förhållande till närliggande begrepp. Fokus ligger på de olika begrepp inom ett visst fackområde som människor använder. Syftet är att få till stånd en gemensam språklig syn hos dessa människor. Varje begreppsanalys kräver därför medverkan och inflytande från personer inom det berörda fackområdet.

Den teori som ligger till grund för terminologiläran och begreppsanalysen brukar vi visa med hjälp av den så kallade begreppstetraedern.

Begreppstetraedern visar relationen mellan verklighet, tanke och språk

I begreppstetraedern finns terminologilärans fyra begrepp: referent, begrepp, definition och term. De fyra begreppen representerar tre världar: den verkliga, den kognitiva och den språkliga. Tetraedern visar också att begreppet är det centrala inom terminologiläran.

I den verkliga världen finns referenter, företeelser i verkligheten, abstrakta och konkreta.

I den kognitiva världen finns begrepp, tankeenheter, som utgörs av abstraktioner av referenterna i den verkliga världen.

I den språkliga världen finns dels de termer som vi använder när vi kommunicerar om begreppen inom ett fackområde, dels definitioner som beskriver begreppen.

För terminologen är begreppstetraedern utgångspunkten i allt terminologiskt arbete. När hen anlitas för att reda ut ett språkligt eller kommunikativt problem är det viktigt att fastställa i vilken av tetraederns hörn problemet ligger – eller i vilken av världarna vi befinner oss.

begreppsanalys
del av terminologi­arbete som består i att reda ut och beskriva ett fack­områdes begrepp och relationerna mellan dessa

referent
entitet som kan påvisas eller upp­fattas eller som man kan föreställa sig och som ett begrepp kan knytas till

begrepp
kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av kännetecken

Referenter är företeelser i verkligheten

Referenter är unika företeelser i verkligheten: björken utanför ditt fönster är en referent, björken på dina morföräldrars gård på landet är en annan referent. Varje unik referent har sina egenskaper: björken utanför ditt fönster är ung och späd, medan den hos dina morföräldrar är gammal och ärrad av ett blixtnedslag. Egenskaper som de två björkarna har gemensamt är bland annat den svartfläckiga vita stammen och de flikiga löven. Referenter kan också vara abstrakta, till exempel demokrati, koordinat och stabilitet.

Begrepp finns i människans tankevärld

När vi tänker på till exempel björkar skapar vi en kunskapsenhet, en kognitiv representation av björkar i vårt medvetande. Representationen utgörs av en rad kännetecken som du hämtat från egenskaperna hos de individuella referenter du haft kontakt med. Den kognitiva representationen, alltså begreppet i ditt medvetande, gör att du när du tar en promenad i skogen kan identifiera alla björkar du ser som just björkar, trots att du inte sett de individuella björkarna tidigare. Och du kan mycket väl känna till ett begrepp utan att känna till dess språkliga uttryck. Visste du till exempel att växter som har gröna blad eller barr som sitter kvar hela året kallas städsegröna?

Det finns två sorters begrepp, individualbegrepp och allmänbegrepp. Skillnaden mellan de två är att individualbegrepp avser en unik referent medan allmänbegrepp avser en grupp av likartade referenter. Träd är ett exempel på ett allmänbegrepp, och Kvilleken, som kan vara Nordens äldsta träd, är ett exempel på ett individualbegrepp. Individualbegrepp betecknas med namn och allmänbegrepp betecknas med en term.

kännetecken
abstraktion av en egenskap hos en viss referent eller hos en grupp av referenter

Begrepp byggs upp av kännetecken

När vi lär oss språk lär vi oss att grupper av referenter, till exempel björkar, har något gemensamt. Vi lär oss också att det finns en gräns mot andra grupper av referenter: mellan björkar och ekar, mellan träd och buskar etc. Utifrån de unika egenskaper som varje träd har, bygger vi upp begreppet träd i vårt medvetande med hjälp av så kallade kännetecken.

Begreppet träd kan du bland annat använda för att identifiera framtida växter som du stöter på som just träd och inte buskar eller lianer. Du vet till exempel att både träd och buskar är växter, men att träd är högre än buskar och brukar ha en stam och grenar som bildar en krona. En del träd har löv, andra har barr. Om du inte kommer att arbeta professionellt med träd i livet, är kännetecken såsom dessa nog.

Om man arbetar med skog är det däremot viktigt att beskriva begreppet träd så att alla är överens om vad det betyder i fackspråket. Sveriges Skogsvårdsförbund är ett exempel på en organisation som behövt tydliggöra begreppet träd. Efter att TNC och Sveriges Skogsvårdsförbund arbetat med begreppet identifierade vi följande kännetecken:

  •  vedväxt
  •  med en stam (till skillnad från busken som har flera)
  •  icke-klättrande (till skillnad från lianen som är klättrande).

definition
beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp

Definitioner avgränsar begreppen

För att kunna vara överens om vad ett begrepp står för behöver vi beskriva det. En beskrivning av ett begrepp som avgränsar det gentemot andra begrepp är en definition. En definition består av de väsentliga och särskiljande kännetecknen hos ett begrepp. Här nedan ser du definitionerna för begreppen träd, buske och lian.

träd
vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam

buske
vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som saknar genom­gående huvudstam

lian
klättrande vedväxt

Källa: Terminologicentrum TNC: Skogsordlista, 1994

term
benämning för ett allmänbegrepp som tillhör ett fack­område

Termer är benämningar på fackspecifika begrepp

För att kunna tala med andra om ett begrepp eller skriva om det behövs ett språkligt uttryck för begreppet. En term är en benämning på ett begrepp som tillhör ett fackområde. Exempel på termer är träd inom skogsindustrin, patient inom hälso- och sjukvård och driftcykel inom kärnenergiområdet.

Terminologins centrala begrepp finns definierade

I ordlistan Terminologins terminologi finns centrala termer och begrepp inom områdena terminologilära och terminologiarbete. Ordlistan innehåller termer på engelska, finska och franska.