Terminologicentrum TNC fick många gånger frågan om vad man tjänar på att bedriva terminologiarbete som bland annat resulterar i överenskomna termer och entydigt definierade begrepp. Vilken är nyttan med det? Frågan är relevant med tanke på att den terminologiska arbetsmetoden, som baserar sig på terminologiläran, är resurskrävande på kort sikt. Det gäller att ställa kostnaden i relation till vad man vinner på arbetet.
Frågan dyker fortfarande upp med jämna mellanrum, och Terminologifrämjandet presenterar därför en uppdaterad lista med argument för terminologiarbete. Listan är bland annat aktuell i och med att myndigheterna uppmanas att efterleva paragraf 12 i språklagen.
Varför terminologiarbete?
- Man sparar tid i diskussioner, i beskrivningar och instruktioner m.m. om man kan hänvisa till en överenskommen gränsdragning av ett begrepp.
- Det hjälper tankarna att klarna, befordrar kreativiteten.
- Man undviker missförstånd, ibland dyrbara sådana.
- Det underlättar och kvalitetssäkrar översättning av fackspråkliga texter.
- Det underlättar inlärning, och bidrar till att strukturera kunskap på ett organiserat och överskådligt sätt.
- Det blir lättare att tydligt förmedla nya idéer.
- Det bidrar till att personer inom en organisation kan tala med ”en och samma röst” om organisationens kärnverksamhet.
- Det förbättrar den psykosociala miljön inom en organisation (se punkt 7).
- Det bidrar till en entydig och effektiv kommunikation inom och mellan yrkesgrupper.
- Det förtydligar och höjer tillförlitligheten på avtal.
- Det är nödvändigt för säker och entydig statistik, när man ska mäta och mena samma sak.
- Det är en förutsättning för framgångsrik begreppsmodellering, informationsstrukturering, verksamhetsarkitektur etc.
- Det bidrar till nödvändig entydighet vid kommunikation med hjälp av datorer (semantisk interoperabilitet).
- Det höjer kvaliteten på standarder.
- Det kan ha en stor inverkan på forskning och utveckling inom ett fackområde.