Grönmålning, rosa företag och blå ekonomi är bara några termer från de senaste åren där det ingår en färg. Men vadan denna förkärlek för färger i termer – och vad får den för konsekvenser?
Det omtalade covidbeviset kallades tidigt grönt av EU, men i dag är den termen redan förlegad på många språk. Kanske var det för att kopplingen till grön som i ’fritt fram’ – som även finns i termer som grönt körfält och grön gränsövergång – inte var lika stark som den koppling som funnits länge mellan grön och miljö och klimat: gröna aktier, grön gas, grön inflygning, grön upphandling och grön tillväxt?
Termer med blå verkar dock ha ersatt grön som de hetaste på marknaden, särskilt i ekonomiska sammanhang: blå aktier, blå ekonomi och blå tillväxt. Redan 2004 skrevs det dock i tidningen Bioteknik om blå bioteknik, vilket förklarades som ’marina tillämpningar av bioteknik vilka involverar exempelvis fisk eller skaldjur’.
I dag är den ”blå” havs- och vattenrelaterade ekonomin mer på tapeten än någonsin och den räknas in under den kanske mer välbekanta gröna ekonomin. Termen grön ekonomi sägs ha lanserats av UDEP 2008[1] och är en ekonomi som bygger på hållbar utveckling och ekologisk ekonomi. Havs- och vattenmyndigheten beskriver den blå ekonomin som ’verksamheter som utgår från hav och vatten, som fiske, sjötransporter, turism, vattenbruk, energiproduktion och bioteknik’[2].
Samtidigt kontrasteras ibland den lokala, långsiktiga och resurseffektiva blåa ekonomin (som alltså inte bara kopplas till politisk hemvist) med den röda ekonomin som karaktäriseras av vinstmaximering till varje pris, kortsiktighet och utan hänsyn till vare sig människor eller natur[3]. Det aktuella exemplet med användningen av uttrycket blåbrun visat hur mycket laddning det ändå kan ligga i färguttryck som används i politiska sammanhang. Ordet blåbrun fanns med i Språkrådets nyordslista redan 2014 och beskrevs det året som ’färgbeteckning för politiska samarbeten mellan traditionella högerpartier och främlingsfientliga, högerextrema eller högerpopulistiska partier’. Samma år förekom även rödgrönrosa för att beteckna den dåvarande politiska grupperingen.
På engelska finns sedan länge termen whitewashing och den har sedan givit upphov till nya färgtermer utifrån vad som är (fejkat) behjärtansvärt: green washing (’grönmålning’ i analogi med ’skönmålning’) och pink washing för företag som utger sig för att vara mer miljö- respektive Hbtqi-vänliga än de i själva verket är. Rosa har kommit att förknippas just med Hbtqi i uttryck som rosa ekonomi för att avse Hbtqi-gruppens köpkraft. Blue washing däremot verkar ha att göra med företag som har gått med i UN global compact och utnyttjar kopplingen till FN för att förbättra sin image.[4]
Färgtermer innefattar allt från regelrätta färgtermer, för pigment (kongorött, van Dyck-brunt, neapelgult, Scheeles grönt, bremerblått) till termer som kräver associationer för att mottagaren ska få rätt uppfattning av begreppet och termer som innebär en konkretisering genom färgen. Ett exempel på det sistnämnda är blodapelsin som i många butiker bytt namn till röd apelsin, vilket butikerna hävdar säljer bättre. Tillsammans med ett konkret huvudord betecknar färgen bara sig själv och blir därför okontroversiell – och ett sätt att undvika ett uttryck som kan upplevas stötande.
Samtidigt kan blodapelsinexemplet peka mot ett språkligt klimat där det blir den bokstavliga tolkningen som blir förhärskande (’apelsinen innehåller blod’ och inte att blod- syftar på färgen röd). Detta skulle kunna leda till att det på sikt blir svårare att förstå metaforiska termer och att användning av färg i termer kommer att kräva associationsförmåga och fantasi. De populära grön-blå termerna – och det politiska blåbrun – verkar dock peka åt motsatt håll.
[1] https://blogs.abo.fi/forskarbloggen/2016/06/15/bla-ekonomi-pa-frammarsch/
[2] https://www.havochvatten.se/om-oss-kontakt-och-karriar/om-oss/hallbar-forvaltning/vatten---basen-i-den-bla-ekonomin.html
[3] https://lerumsnyheter.se/rod-ekonomi-skiftar-farg/
[4] https://www.abtmarkets.com/abt-blog/green-blue-pink-and-social-corporate-washing