Alla termer är ord men alla ord är inte termer. En term är ett ord eller uttryck som genom tradition eller överenskommelse används inom ett speciellt fackområde i en väl avgränsad betydelse. Termer kan vara:
- Enkla ord, t.ex. patient, kontakt
- Sammansatta ord, t.ex. trafiklinjefärg, tappvarmvatten
- Flerordsuttryck, t.ex. god man, byggnad med särskilt bevarandevärde
Ord i det så kallade allmänspråket kan ha en vid och ibland ganska luddig betydelse. Många gånger är det kontexten som avgör betydelsen. När sådana ord används som termer får de en betydligt snävare betydelse och man säger då att en terminologisering av ordet har skett. En definition av begreppet bakom termen ger termen en exakt betydelse inom ett specifikt fackområde. Exempel är besök (inom hälso- och sjukvården) och lera (inom geologin). En del termer går i stället i den motsatta riktningen, från fackspråket ut i allmänspråket, och den processen kallas avterminologisering. En avterminologisering sker ofta i samband med katastrofer och olyckor. Så har t.ex. bogvisir, tsunami och PFAS avterminologiserats. I samband med avterminologiseringen går termens ursprungliga precision förlorad och betydelsen blir vagare och mer beroende av den omgivande kontexten. Det är också vanligt med en betydelseförskjutning.
Att bilda nya termer genom att terminologisera allmänord är vanligt i terminologiarbetet. Alternativen till terminologisering är att införliva en utländsk (numera oftast engelsk) fackterm eller att skapa ett nytt svenskt ord. Vilken av metoderna är lämpligast? Som så mycket annat måste man avgöra från fall till fall.
Med nya företeelser av utländskt ursprung följer också utländska benämningar som i gynnsamma fall kan överföras direkt och utan komplikationer till svenskt uttal och språkmönster, till exempel turist och tunnel, ord som tagits upp i svenskan och inte längre känns främmande.
Värre är det i de fall när den utländska benämningen inte passar in i vårt språkmönster och därför ger problem när man ska böja termen och bilda nya ord. Vad heter trainee och lining i plural?
Ibland väljer man i stället att skapa en svensk term som syftar till att fånga det bakomliggande betydelseinnehållet, begreppet. Exempel på sådana termer är flerbostadshus, H-balk och frigångshöjd. Ofta tenderar de dock att bli långa, som byggnad med särskilt bevarandevärde. Det ligger då nära till hands att låna in ett kortare ord ur allmänspråket eller från ett ämnesmässigt närliggande område. Lyckas man hitta ett kort ord med samma grundbetydelse så är förutsättningarna goda för att det blir accepterat även av en bredare användarkrets. Dataspråket innehåller många sådana exempel: minne, virus, länk. Däremot är den centrala termen dator (myntad i slutet av 1960-talet) ett exempel på en lyckad svensk nybildning som ersätter det betydligt mer svårhanterliga computer eller det längre datamaskin.
Språkets rörlighet rymmer möjligheter att uttrycka både det exakta och det vaga.
Anna-Lena Bucher