Pass på terminologin!

Vådlig variation

Det är inte ovanligt att nya företeelser benämns med många olika termer när de kommer ut i allmänspråket. Sällan eller aldrig står det någon språklig ”dörrvakt” som beslutar om en enda lämplig benämning. När det gäller termer finns det dock all anledning att ”städa” lite om de blivit för många, om de riskerar att misstolkas, om de redan är ”upptagna” i språket etc.

Ett tydligt exempel under coronapandemin är att vi, när vi vaccinerats, ska kunna bevisa detta med hjälp av ett dokument – men också att dokumentet kanske ska kunna ge oss tillträde till platser som restauranger, museer och idrottsarenor. För detta dokument – som sedan 1 juli utfärdas av E-hälsomyndigheten – florerar det ett stort antal olika uttryck, särskilt i medierna. Några svenska benämningar som hittills använts för detta dokument är:

  • vaccinationsintyg
  • vaccinationsbevis
  • vaccinationscertifikat
  • vaccinationspass
  • vaccinpass
  • vaccinintyg
  • vaccinbevis
  • vaccincertifikat
  • coronapass
  • coronabevis
  • coronaintyg
  • covidbevis
  • covidintyg
  • covidpass
  • digitalt intyg
  • grönt certifikat
  • digital certifikat

Samma termvariation kan observeras i flera länder – och rekordet hittills kan vara en webbtext på engelska där 26 varianter användes i en och samma text (dock inte tydligt för ett och samma begrepp)[1].

En vurm för variation verkar finnas hos många skribenter, särskilt journalister, och att rubriksättare gärna vill ha något kort och klatschigt är heller inget nytt fenomen, men fortfarande potentiellt lika förvirrande för läsarna (om termen enbart skapats för rubrikens skull). Och ”helgarderingsargumentet” – där skribenter verkar tro att läsarna nog i alla fall förstår ett av alla mer eller mindre synonyma uttryck man kastar in i en text – är svagt. Handlar det om fackspråk blir en stor variation av många uttryck ofta otydlig och kan skapa osäkerhet hos läsaren.

Gröna bevis blev digitala

EU har gått i bräschen för arbetet med att få till ett EU-gemensamt dokument, men har ändrat terminologin under resans gång. Från att ha använt benämningen ”digital green certificate” är benämningen nu ”EU Digital Covid Certificate” (förkortat EUDCC). Det sistnämnda är en förbättring eftersom det tydligt framgår att det handlar om covid redan i termen – och för att det lite märkliga ”grön” inte längre finns kvar. Att försöka flytta metaforen ”grön” som hittills haft tydliga kopplingar till miljö och klimat (som i ”grön ekonomi”, ”grön el” etc.) till något som betyder fritt fram (à la USAs ”green card”) är förstås inte omöjligt, men ändå onödigt. (Säkert fanns även tankar om en parallell till WHOs tidigare gula fysiska ”vaccinationsbok”, men det är ett ganska svagt argument för ”den gröna” termen.) E-hälsomyndigheten hakade snabbt på och döpte sin tjänst till ”Gröna beviset”, men bytte denna benämning till Covidbevis.se[2]. Man ska alltså komma ihåg att det både handlar om en term för ett nytt begrepp och ett namn för en tjänst: ”covidbevis” resp. ”Covidbevis.se”. I andra länder innehåller motsvarande namn ofta något som kopplas till ”pass”: Coronapas (DK), Pass sanitaire (FR), NHS Pass (UK).

I EU:s termbank IATE[3] kan denna termutveckling följas – där har de flesta språk markerat termerna som innehåller ”grön” som föråldrade (eng. obsolete).[4] Däremot används i termbanken de svenska termerna ”covidintyg” och ”EU:s digital covidintyg” – med definitionen ’interoperabelt intyg med information om innehavarens vaccination, testresultat eller tillfrisknande som utfärdats i samband med covid-19-pandemin’ – vilket inte stämmer överens med E-hälsomyndighetens termval.

Den svenska termens framväxt

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) utredde frågan om en digital infrastruktur för ”vaccinationsintyg”[5] och i en delrapport från DIGG sägs att

”Begreppet vaccinationsintyg föreslås bytas till vaccinationsbevis för att inte riskera sammanblandning med de intyg som hälso- och sjukvården har lagstadgad skyldighet att utfärda.”[6]

Uppdraget att utveckla en e-tjänst för sådana bevis gick därefter till E-hälsomyndigheten. I en av deras rapporter[7] diskuteras också själva benämningen:

”I diskussionen kring vaccinationsintyg förekommer ett antal olika benämningar, till exempel vaccinationsintyg, vaccinationsbevis, vaccinationspass, och vaccinationscertifikat (vilket i det internationella arbetet ofta motsvaras av vaccination certificate, proof of vaccination, samt vaccination pass(-port)). Dessa varianter är inte helt synonyma och det finns inte minst juridiska skillnader dem emellan. Däremot har diskussionerna ofta utgått från liknande ingående datamängder, oavsett vilket begrepp som använts. Det är också viktigt att poängtera att dessa dokument endast avser att beskriva att en viss vaccination genomförts, inte huruvida individen kan anses vara immun mot sjukdomen. För ökad läsbarhet, och i enlighet med formuleringarna i regeringsuppdraget, används i denna rapport genomgående begreppet vaccinationsintyg.”[8]

E-hälsomyndigheten har därefter, i enlighet med DIGG-rapporten, tydligt motiverat[9] varför dokumentet bör kallas ”-bevis” – och inte ”-intyg” som enligt dem har en särskild, insnävad betydelse inom hälso- och sjukvården och därför inte bör användas. Efterledet ”-pass” bör heller inte användas eftersom beviset inte i sig fungerar som resehandling i likhet med vårt ”vanliga” pass. Dock är informationen på E-hälsomyndighetens webbplats inriktad på resande och bevisen omtalas som ”vaccinationsbevis för att resa” etc. På nyordlistan för 2021 återfinns också just ”vaccinpass” vilket kan förklaras av dess (alltför) populära användning i medierna. Termen ”coronapass” fanns indirekt med på Språkrådets nyordlista redan 2020, men då i betydelsen ’intyg som visar att en person är immun mot coronaviruset och därför ges möjlighet att exempelvis resa eller besöka vissa platser’ – vilket snarare motsvarar dagens ”tillfrisknandebevis” (digitalt covidbevis som visar på genomgången sjukdom).

Ett bevis eller fyra?

Ett DN-reportage om ”vaccinpass” i Europa[10] inleds:

”Vaccinpass, covidintyg, ”gröna pass” och coronapass. Olika namn, men samma funktion: att minska smittspridningen utan att tvinga samhället till nedstängning, samtidigt som så många som möjligt förmås att vaccinera sig.”

Inställningen att termen inte spelar roll verkar vara vanlig, i alla fall bland journalister. Liksom att ”pass” används både för något som möjliggör resor och inträde. Men det spelar visst roll vilken term som används, särskilt nu när inte bara ett utan tre olika bevis kan utfärdas av E-hälsomyndigheten.

I början var covidbeviset liktydigt med vaccinationsbeviset eftersom enbart detta utfärdades, men efter den 12 augusti 2021 är termen ”covidbevis” otydlig och därför behövs det mer specifika termer. E-hälsomyndigheten har här valt ”vaccinationsbevis”, ”testbevis” och ”tillfrisknandebevis”. Det sistnämnda beviset, som beskriver ”recovery” har oftast fått översättningar som ”tillfrisknande” eller ”återhämtning”. Med ”tillfrisknande” menas att man är i fasen 11–180 dagar efter ett positivt PCR-test som har tagits av hälso- och sjukvårdspersonal. (Antikroppstest hanteras inte.) Detta blir problematiskt i förhållande till post- och långtids-covid och ett förslag som väckts har varit att i stället använda ”genomgången sjukdom”. Det uttrycket blir dock svårare att använda i en enordsterm tillsammans med ”-bevis”; snarare får en flerordsterm av typen ”bevis över genomgången sjukdom” användas i så fall.

En annan terminologisk fråga gäller om huruvida covidbeviset har tre undertyper eller potentiellt består av tre beståndsdelar. Denna fråga är inte bara teoretisk utan påverkar hur termen ”covidbevis” ska användas, t.ex. vad gäller utfärdandesätt, giltighet etc. Eftersom dessa saker varierar mellan de olika bevisen blir det svårt att använda ”covidbevis” som en paraplyterm för alla tre – en fråga som ”Har du covidbevis?” blir t.ex. otydlig. Samtidigt går det att se ”covidbevis” som en behållare som kan innehålla en eller flera av en, två eller tre typer av bevis:

  • [digitalt] vaccinationsbevis: bevis för vaccination (med uppgifter om datum, vaccinatör, vaccin etc.)
  • [digitalt] testbevis: bevis på negativt covid-19-test
  • [digitalt] tillfrisknandebevis: bevis för förekomst av antikroppar (dvs. av genomgången sjukdom)

Fritt fram att kombinera ihop nya termer?

Problemet med just detta termval gäller både för- och efterledet, och få verkar ha gjort en ordentlig analys av de olika alternativen. Snarare verkar många som sagt välja fritt bland kombinationsmöjligheterna.

Valet mellan förleden ”corona-” eller ”covid-” är mindre problematiskt eftersom det hos många ändå finns en tydlig bild av att det är skillnad mellan namnet på viruset och namnet på sjukdomen som viruset orsakar. Samtidigt kan ”corona-” vara olämpligt eftersom det finns fler coronatyper. Men enbart ”covid-” kan också vara olämpligt för att det inte anger att det är coronasjukdomen som kom 2019 (covid-19).

När det gäller förleden ”vaccinations-” och ”vaccin-” finns det även där variation. Båda varianterna kan motiveras, men kanske kan språkekonomiska argument tala för den kortare formen. Samtidigt kan ”vaccin(ation)-” också tyckas vara olämpligt för att det är oprecist, eftersom det finns flera typer av vaccinationer.

När det gäller efterledet är det inte lika tydligt att skilja mellan ”-bevis”, ”-certifikat”, ”-intyg” eller ”-pass”. När man ska välja eller rekommendera en term bör analysen starta med en analys av vad det är termen står för, dvs. vilket det bakomliggande begreppet är och vilka särskiljande kännetecken som utmärker detta begrepp. För det överordnade begreppet är (digitalt eller analogt) ”dokument” eller kanske ”handling” kandidater. Men flera existerande definitioner kan stämma för det begrepp som avses här, vilket gör valet svårt.

intyg

  • dokument som formellt bekräftar eller försäkrar något (TNC 104)
  • handling vari visst förhållande bekräftas t.ex. att kontrollerat objekt uppfyller ställda krav (SS 020101)

certifikat

  • skriftligt intyg om viss uppnådd ställning eller kompetens (Nordisk förvaltningsordbok)
  • intyg i elektronisk form som kopplar ihop signaturverifieringsdata med en undertecknare och bekräftar dennes identitet (SFS 2000:832)
  • skriftligt intyg om viss uppnådd ställning eller kompetens spec. sådan som ger rätt att utöva viss verksamhet (SO)

bevis

  • information som stöder existensen eller sanningen hos något (SS-ISO 10005)
  • dokument som styrker något som anges av sammanhanget SYN. intyg (SO)

pass

  • legitimationshandling som krävs vid resa till (de flesta) främmande länder (SO)

Som sagt har E-hälsomyndigheten argumenterat för varför ”-intyg” (som utifrån definitionerna ovan passar bra) ändå bör undvikas till förmån för ”-bevis”. Argument mot ”-certifikat” (som andra språk har använt) har dock inte förekommit i lika stor utsträckning. Att själva begreppet är något som berör alla medborgare spelar in i termvalet och har nog i många fall fått skribenter att undvika just ”-certifikat” som förmodligen upplevs som mest tekniskt av de olika.

EU har i alla fall genom förordning bestämt att följande informationsmängder ska presenteras på bevisen och de kan ses som ett sorts särskiljande kännetecken:

  • ’vaccinatörs underskrift på att NN fått två sprutor mot covid 19’
  • ’datum när sprutorna togs’
  • ’NN:s namn och födelsedatum’
  • ’typ av vaccin (med namn och tillverkare) som givits’

Termvalet i Sverige styrs även av den svenska lag som trädde i kraft 2021 och där det sägs (i 3 §):

”Med digitalt covidbevis avses ett sådant digitalt covidintyg enligt artiklarna 5-7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 som utfärdas av den utfärdande myndigheten i Sverige.[11]

I Finland[12] används dessutom den svenska termen ”coronaintyg” som sägs innehålla tre olika intyg: intyg över coronavaccination, intyg över negativt covid-19-test och intyg över genomliden coronavirussjukdom. Denna termvariation är dock inte av ondo på samma sätt – genom två olika svenska termer går det att särskilja det svenska och det finska beviset i texter skrivna på svenska.

Det verkar alltså finnas en diskrepans, inte bara mellan Sverige och Finland, utan även mellan E-hälsomyndigheten och medierna där ”-intyg” verkar vanligare än ”-bevis”.

Så vad bör dokumentet kallas? Sammantaget bör termen covidbevis användas eftersom den valts av E-hälsomyndigheten och eftersom den förekommer i lagstiftning. Däremot bör den inte användas om de olika undertyperna; då är det lämpligare att använda uttrycken vaccinationsbevis. testbevis eller tillfrisknandebevis, ev. föregånget av digitalt. Behövs en förklaring kan de längre, definitionsliknande uttrycken användas vilket även Språkrådet påpekat: ”Eftersom ett covidbevis kan intyga flera olika anledningar till varför en person inte är smittbärare av covid-19 kan man ibland behöva förtydliga.


[1] https://www.schengenvisainfo.com/news/all-details-on-eu-covid-19-passport-revealed-heres-what-you-need-to-know/)

[2] https://www.ehalsomyndigheten.se/covidbevis/

[3] https://iate.europa.eu/search/result/1627467873711/1

[4] IATE-termpost

[5] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/vaccinationsintyg-blir-digitala/

[6] https://www.digg.se/493480/globalassets/dokument/publicerat/publikationer/rapport---ru-uppdrag-att-vara-projektledare-for-utvecklingen-av-en-digital-infrastruktur-for-vaccinationsintyg-2021-227---tillganglig-slutversion.pdf

[7] ”Svenskt deltagande och samordning rörande Europeiska kommissionens arbete med vaccinationsintyg för covid-19”

[8] https://www.ehalsomyndigheten.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/svenskt-deltagande-och-samordning-rorande-europeiska-kommissionens-arbete-med-vaccinationsintyg-for-covid-19.pdf

[9] https://www.youtube.com/watch?v=SA-iSdI2fzI

[10] 31 juli 2021, s. 14

[11] SFS 2021:708: Förordning om digitala covidbevis, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2021708-om-digitala-covidbevis_sfs-2021-708

[12] https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/vacciner-och-coronaviruset/coronaintyg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Senaste inläggen

Medlemsinloggning