Inte bara med de lärde på latin? (Fett?)

Den senaste tiden har helsidesannonser med termen ”obesitas” förekommit i dagspressen. I dessa annonser har även termen ”fetma” förekommit, men ofta mer i skymundan. Detta medvetna val att föra fram en latinsk term och på så sätt ”avstigmatisera” benämningen på en etablerad medicinsk diagnos och samtidigt ”avterminologisera” en latinsk synonym är intressant, särskilt med tanke på diskussionen om huruvida patienter ska kunna läsa och förstå sin journal – utan att journalen tappar i precision för vårdpersonalen.


Fackspråkligt är det viktigt att skilja mellan ”fetma” och ”övervikt” och olika grader förekommer (i förhållande till ”normalvikt” eller ”undervikt”). I Snomed CT används termen fetma, men det finns även latinska synonyma uttryck att välja bland, bl.a. ”obesitas” – och i andra källor även ”adipositas”. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas[1] definieras tillstånden på följande sätt (med hänvisning till Världshälsoorganisationen WHO): ”onormal eller överdriven ansamling av fettväv som utgör en risk för hälsan. Personer med BMI över 25 har övervikt och personer med BMI över 30 har obesitas”.

När det gäller själva termen verkar ett skifte, från ”fetma” mot ”obesitas”, alltså vara på gång. ”Latiniseringsfenomenet” är inte nytt – ”sockersjuka” är sedan länge ersatt med ”diabetes”. I andra sammanhang varierar bruket: ”röda hund” – ”rubella”. I en artikel i Dagens Medicin[2] används ”fetma” i rubrik och ingress, men sedan enbart ”obesitas” i texten. Ibland framhålls det att valet av uttryck handlar om grad av fackspråklighet – ”Fetma, eller obesitas som är det medicinska namnet”[3] – men i andra sammanhang verkar uttrycken mer likställda (som i Snomed CT) – ”frågor som rör övervikt och obesitas/fetma”[4] – och åtskilda från ”övervikt”: ”Genom ökad kunskap bryter vi fördomarna om övervikt och obesitas/fetma”[5]. SVT som har en bred målgrupp har t.ex. lagt till ett förtydligande: ”En person med obesitas (fetma red anm) är en person som kämpar för att hålla rutiner för att inte gå upp i vikt.”[6]

I förhållande till etablerade termkriterier talar dock en del emot ”obesitas” – inte minst ordets ovanliga form och uttal. Var ska till exempel betoningen ligga? Uttrycket är förvisso etablerat, hyfsat entydigt, men inte särskilt språkekonomiskt eller enkelt att passa in i svenskan (genus?).

Adjektivet ”obes” (jämfört med ”fet”) är inte helt enkelt att använda. Läkaresällskapets språkkommitté ansåg 1994 att adjektivet ”adipös” används allmänt, medan ”obes” ibland används i medicinjargong men aldrig i skrift.

I språkliga riktlinjer framhålls ofta konstruktionen. ”person med fetma” framför en konstruktion med adjektiv (”en fet person”). Den förstnämnda ”person med”-konstruktionen, vilken syftar till att skilja personen från diagnosen (man ”är” inte sin diagnos), har dock också kritiserats.[7]

I Snomed CT förekommer som sagt både uttrycket ”obesitas” och ”fetma”, även i kombinationer som ”svår fetma”, ”patologisk fetma”, ”livslång fetma” och ”obesitas vid Dercums sjukdom” och i sammansättningar (”fetmaoperation”/”obesitasoperation”). Olika gränsvärden delar in fetma i klasser (1–3) och då verkar just ”fetma” och inte ”obesitas” användas. I klassifikationen ICD-10 finns för koden E66 flera benämningar: obesitas, adipositas, fetma, övervikt. 1177[8], med sin breda målgrupp, använder i nuläget däremot genomgående ”fetma” men visar också på termen obesitas existens: ”Fetma kallas också obesitas.”

Medicinsk terminologi är komplex med rötter i klassiska språk vad gäller anatomi och patologi, men också med influenser från andra språk. I en tid av avterminologisering, dvs. att fackspråk sipprar ut i allmänspråket, och då diskussioner om anpassning till olika målgrupper blir allt vanligare, är det intressant att notera att samma process alltså kan leda till avstigmatisering av ett uttryck. Avterminologisering, dvs. användningen av en specifik fackterm utanför sitt snäva fackområde, sker mer inom områden som många människor kommer i kontakt med, till exempel utbildning, idrott, fritidsaktiviteter, hälso- och sjukvård. Det är förmodligen en förklaring till att obesitas nu oftare dyker upp, men ännu inte helt på egen hand utan ofta tillsammans med fetma. Generellt diskuteras i terminologivärlden nu frågan om avterminologisering, anpassning till icke-experter och koppling mellan terminologi- och klarspråksarbete. I det ljuset framstår valet att avterminologisera en latinsk term (i stället för att försöka avstigmatisera den etablerade svenska termen) som förståeligt men också lite förvånande. Alternativet att snarare aktivt försöka avstigmatisera termen ”fetma” genom att använda den mer kanske dock inte är helt avpolletterat än: 1177 har ju t.ex. fortfarande kvar ”fetma” på sina webbsidor.[9]


[1] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2022-4-7822.pdf, s. 14

[2] https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/allmanmedicin/framgang-for-dubbelverkande-lakemedel-mot-fetma/

[3] https://www.folkhalsasverige.se/folkhalsa/visste-du-att-fetma-ar-en-sjukdom/#

[4] https://www.hobs.se/

[5] https://www.hobs.se/zone/oka-din-kunskap/inside/858

[6] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/corona-slar-hart-mot-de-som-lider-av-fetma

[7] Se Vilppala, 2021: Sandra.Vilppala.Kandidatuppsats - "Varför säga person? Alla vet väl att det är en person redan". (diva-portal.org).

[8] https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-vuxna/

[9] Här kan också jämföras med användningen av förstärkningsordet ”fett” som ofta snarare får positiva konnotationer i vissa åldersgrupper.

Medlemsinloggning