Att vara och bli terminolog

Terminologen – yrke, kompetens och utbildning

Yrkets status

I några länder (t.ex. Frankrike, Kanada och Rumänien) är ”terminolog” en etablerad yrkestitel, och terminologer finns anställda både i privat och offentlig sektor. Så är inte riktigt fallet i Sverige – än. Det betyder förstås inte att det inte arbetas med terminologi. Även i Sverige arbetar några som har titeln terminolog inom offentlig och privat sektor. Men många andra arbetar med terminologi och närliggande områden som begrepps- och informationsmodellering, kodverk och klassifikationer, verksamhetsarkitektur och kravanalys under andra titlar, t.ex. språkkonsult, verksamhetsarkitekt, begrepps- och informationsmodellerare, kravanalytiker.

Arbetsuppgifter

Allt detta visar att terminologiska kunskaper och det terminologiska angreppssättet är användbart i många sammanhang. Och att terminologen är en mångsysslare som inte bara kan uttala sig om det språkliga, t.ex. om lämpligheten i en viss term, utan även behärskar begreppsanalysen och den svåra konsten att skriva vettiga definitioner.

Att ha en terminolog med i projekt har visat sig vara både lämpligt och effektivt, särskilt i samarbete med andra yrkesgrupper, eftersom terminologen kan leda en grupp till konsensus. Inom hälso- och sjukvårdssektorn samverkar många yrkesgrupper och där handlar t.ex. mycket av terminologiarbetet om användning och förvaltning av det nationella fackspråket, olika kodverk och klassifikationer. Nyligen kom också en särskild standard (ISO/TS 22287:2019 Health informatics — Workforce roles and capabilities for terminology and terminology services in healthcare (term workforce)) där de olika roller och uppgifter som behövs och genomförs rörande terminologi inom hälso- och sjukvården, beskrivs mer i detalj.

Dessutom agerar terminologer ofta faciliterare, personer som kan komma in och vara neutral och därigenom lösa upp åsiktsknutar om vilken terminologi som är bäst. De kan också vara det som skämtsamt kallats ”terminatorer”, dvs. någon som kan styra upp och avgöra när något är färdigdiskuterat.

Kompetens, yrkesprofiler och utbildning

I både Tyskland och Kanada, och inom EU, finns utarbetade yrkesprofiler med information om vad en terminolog kan och gör. (Den tyska finns även i svensk version.) En av förklaringarna till att yrket hittills stått lite i skymundan är kanske att det har saknats en fullständig yrkesutbildning till terminolog. I dag (2019) begränsas utbildning i terminologi i Sverige till enstaka föreläsningar eller kortare (del)kurser inom främst översättar- och språkkonsultprogrammen och till halv- eller heldagskurser som ges i privat regi.

Det finns också utbildning att få utomlands, t.ex. vid Vasa universitet i Finland där terminologiämnet är knutet till kommunikationsvetenskapen och särskilt till teknisk kommunikation. I Spanien finns en masterutbildning som ges online, på engelska och spanska. TermNet ger även en europeisk sommarskola i terminologi (TSS) under en veckas tid någonstans i Europa. Och inom ramen för ECQA går det att certifiera sig som s.k. ”Terminology Manager” på två nivåer, både generellt, och snart inom vissa fackområden (t.ex. transportsektorn).’

Yrkesprofiler:

  • RaDT (på svenska)
  • EU
  • Ottiaq
  • ISO/TS 22287:2019, Health informatics – Workforce roles and capabilities for terminology and terminology services in healthcare (term workforce),

Länkar till utbildningar

Medlemsinloggning