Förutsättningar, upplägg och utvärderingar. Utmaningar för och möjligheter med två utbildningar i terminologi vid Göteborgs universitet
Hans Landqvist (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi Göteborgs universitet, Sverige)
Holmér (2016) presenterar en översikt av terminologiutbildningar anordnade av nordiska terminologi-centraler, särskilt olika typer av utbildningar som Tekniska nomenklaturcentralen/Terminologicentrum TNC har ansvarat för. Det är fråga om utbildningar i och utanför Sverige, utbildningar vid svenska lärosäten och utbildningar för särskilda uppdragsgivare – ”skräddarsydda kurser” (Holmér 2016:251). Utifrån TNC:s utbildningsverksamhet konstaterar Palm (2010) att ”vissa kategorier [av mottagare] lättare än andra tar till sig vårt budskap och snabbt förstår varför terminologiarbete är viktigt”. Bedömningen visualiseras även i en figur med en skala som visar olika målgruppers grad av motivation och mottaglighet för terminologiundervisning (Palm 2010:116). Holmérs och Palms beskrivningar fungerar som utgångspunkt för min presentation av två undervisningssammanhang i terminologi vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Inom Språkkonsultprogrammet, som är en treårig kandidatutbildning, läser studenterna under den fjärde av sex terminer den obligatoriska delkursen Introduktion till översättning och terminologi (7,5 högskolepoäng). Delkursen har getts vartannat år sedan 2014, och den ges på campus. Med början vårterminen 2022 erbjuder Göteborgs universitet den fristående kursen Terminologi i teori och praktik (7,5 högskolepoäng). För att vara behörig att läsa kursen ska studenterna ha avlagt kandidatexamen, sedan 2024 kandidatexamen i valfritt ämne och tidigare i ett språkvetenskapligt ämne. Kursen ligger på avancerad nivå, och den kan ingå i en magister- eller masterexamen i svenska språket. Också doktorander kan läsa kursen inom ramen för den egna forskarutbildningen. Kursen ges på distans via Zoom. Gemensamt för båda undervisningssammanhangen är att terminologi är ett nytt kunskapsområde för flertalet studenter. Sammanhangen skiljer sig däremot åt vad gäller utbildningsnivå, undervisningsformat samt studenternas utbildningsbakgrund. Delkursen och kursen skiljer sig också åt vad gäller styrdokument med lärandemål, innehållsbeskrivningar, examinationssätt och kurslitteratur. I min presentation redovisar jag hur förutsättningarna hanteras, hur undervisningssammanhangen utformas och hur studenterna utvärderar de respektive sammanhangen.
Referenser
- Holmér, Åsa (2016). Terminologicentralen som utbildare. I: Pilke, Nina & Nissilä, Niina (red.), Tänkta termer. Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv. (VAKKI Publications 5.) Vasa: Vasa universitet, s. 235–253. Tillgänglig: https://vakki.net/wp-content/uploads/2020/08/tankta_termer_235-253_holmer.pdf
- Palm, Helena (2010). Terminologiundervisning i Sverige. TNC:s erfarenheter. I: Nuopponen, Anita & Pilke, Nina, Ordning och reda. Terminologilära i teori och praktik. Med bidrag av Sari Itävuori-Rinne, Riina Kosunen, Igor Kudashev, Helena Palm, Päivi Pasanen och Inkeri Vehmas-Lehto. Stockholm
Presentation av delkursen Fackspråk och terminologi (översättarutbildningen, Lunds universitet)
Mari Mossberg (Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, Sverige)
I mitt föredrag vill jag presentera upplägget för delkursen Fackspråk och terminologi, som är en del av distanskursen i översättning (ÖVSD62, 60 hp) vid Lunds universitet (kandidatnivå). Studenterna på kursen har mycket varierad ämnes- och yrkesmässig bakgrund, men alla har läst 120 hp när delkursen startar, varav 30 hp inom översättarutbildningen. I kursen ingår en tre timmar lång zoomföreläsning varje vecka, men i övrigt är arbetssättet studentlett och laborativt. Föreläsningarna omfattar genomgångar av centrala delar av terminologiläran, med stigande svårighetsgrad och ökad inriktning mot översättning. Därutöver introduceras ett nytt fackområde varje vecka (t.ex. juridik, ekonomi, populärvetenskap, EU-text, teknik) tillsammans med en eller ett par centrala texttyper. Vilka ämnesområden och texttyper som tas upp bestäms av vad som verkar vara vanliga översättningsuppdrag för de aktuella språken. Under den resterande delen av veckan arbetar studenterna gruppvis via en digital plattform med en facktext med tillhörande tillämpningsövningar. I övningarna läggs särskild vikt vid källkritik, informationssökning, återkommande textmönster, skillnaden allmänord-fackterm, termbanker, skapande av begreppssystem, definitionsskrivning och kontrastiva analyser av partiella ekvivalenter. Vid ett särskilt artikelseminarium får studenterna muntligt presentera korta artiklar för varandra om fackspråksöversättning och terminologi. De får också öva på att analysera EU-översättningar, något som regelmässigt kompletteras med en eller två gästföreläsningar av yrkesverksamma facköversättare. I en delkurs som löper parallellt med delkursen i Fackspråk och terminologi översätter studenterna texter till svenska inom de studerade fackområdena. Inför det egna översättandet har de då hunnit skaffa sig en uppfattning om hur svenska texter brukar se ut inom fältet och fått upp ögonen för orden och konstruktionerna mellan facktermerna. Kursen examineras genom två individuella uppgifter: en termutredning (muntlig och skriftlig uppgift) och en fackspråklig textanalys inom något av de områden som tagits upp under kursens gång.
Praktisk undervisning i terminologi og begrebsafklaring i den danske skatteforvaltning
Pia Hoffmann (Udviklings- og Forenklingsstyrelsen, Danmark)
Der er fokus på data governance og dermed på begrebsafklaring til etablering af en dataejerskabs-organisation. Hidtil har der ikke været et selvstændigt fokus på systematisk begrebsafklaring og fastholdelse af denne. Det er foregået ad hoc i forbindelse med udvikling og er primært lavet med udvikling for øje. Det er blevet nødvendigt nu. Som en del af dette arbejde er vi i gang med at etablere undervisning på Kende- og Kunne-niveau til forretningsspecialister, som skal bidrage til begrebsafklaringen, forretningsarkitekter (informations- og enterprise-arkitekter) og andre som skal modellere, anvende eller kende til begreberne i deres arbejde. Det har tidligere været et mere ”akademisk” kursus over to dage. Nu er det hhv. et en-times eller et tre-timers kursus i begrebsafklaring og -modellering. Undervisningen er baseret på en terminologisk tilgang, men er meget praktisk orienteret med en how-to-liste med 16. punkter, så det er nemt at gå til. Målet er at løfte ikke-terminologer til et brugbart niveau. Til det formål har jeg udviklet noget undervisningsmateriale. I dette arbejde har vi gjort os nogle erfaringer og justeret til undervejs. Nu laver vi et tre timers crash course på Kunne-niveau og go do. Vi har desuden lavet et Modelleringskoncept med nogle simple principper: Al fremtidig it-udvikling skal baseres på forretningsgodkendte begrebsmodeller. Der skal være ledelsesopbakning til at indføre dette. Vi opererer med begrebsafklaring på tre til fire niveauer:
- Kernebegreber (toppen)
- Domænebegreber
- Sub-domænebegreber
- Begreber på detail-niveau
I forbindelse med det omfattende arbejde med Moderniseringsplaner og moderniseringskoncept, er der sat fokus på begrebsafklaring som en væsentlig byggesten i denne sammenhæng. Begrebsafklaringen sker med værktøj fra Digitaliseringsstyrelsen i Danmark i form af et Excel-ark og selve modelleringen foregår i Qualiware.
En terminologikurs blir till. Fokus på utveckling, undervisning och utvärdering
Henrik Nilsson (Terminologifrämjandet), Claes Ohlsson & Jenny Ström Herold (Linnéuniversitetet, Sverige)
Den här presentationen handlar om planering för samt genomförande och utveckling av en fristående distanskurs (utan fasta möten) i terminologi vid Linnéuniversitetet. Kursen omfattar 15 hp och ges på avancerad nivå varje vårtermin sedan 2021 med ett lärarlag som består av universitetslektorer från flera språkämnen samt en extern terminologiexpert. I denna presentation vill vi presentera kursen och dess innehåll, men huvudsakligen diskutera ett urval av de utmaningar som vi har behövt hantera under kursens olika faser. Det gäller påverkan från institutionella faktorer som till exempel administrativa förutsättningar för att kunna ge en kurs i högre utbildning, dvs. ett akademiperspektiv. Vidare tar vi upp påverkan från uppfattningar om arbetsvillkor och vilka kunskaper som krävs för att framgångsrikt kunna arbeta som terminolog, dvs. ett slags expertperspektiv. Dessutom vill vi ta upp förkunskaps-, undervisnings- och tillämpningsfaktorer från både ett studerande- och lärarperspektiv. Dessa perspektiv överlappar varandra till viss del, men utifrån våra gemensamma erfarenheter av att utveckla och ge kursen har vi också märkt att de behöver synliggöras och diskuteras, inte minst med hänsyn till, och medvetenhet om, hur olika utmaningsaspekter kan påverka varandra. Det gäller både i relation till studenter och inom lärarlaget. Det övergripande målet med presentationen är därför att tydliggöra och problematisera förhållanden och företeelser som inte alltid kunnat förutses, men som visat sig spela roll för kursutveckling, genomförande samt för kvalitetsarbete och kontinuerlig utveckling av den aktuella kursen – och i förlängningen för terminologiundervisning i allmänhet.
Terminologilära i översättarutbildningen på Stockholms universitet – studentaktiverande undervisning för teoretisk medvetenhet och praktisk handlingsberedskap
Ulf Norberg & Eva Taxén (Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet, Sverige)
Översättare idag behöver kunna arbeta medvetet och strukturerat med terminologi på flera olika sätt, och bland annat utföra följande:
– hantera termbaser, även flerspråkiga, snabbt och effektivt
– ansvara för samarbete med uppdragsgivare till översättningar i terminologihänseende
– skapa separerade termlistor för olika uppdragsgivare
– arbeta i en integrerad miljö med översättningsminnen, termbaser och maskinöversättning.
Det ingår också sedan länge kurser i terminologi på översättarutbildningen vid Stockholms universitet, både på grundnivå (kandidatnivå) och avancerad nivå (masternivå). På kurserna ges studenterna många möjligheter att diskutera principer för terminologiskt arbete, framför allt vid arbete med ekonomiska och juridiska facktexter. Parallellt med teoretiska redogörelser övar studenterna praktisk uppbyggnad och underhåll av termbaser i labbmiljö. I vår presentation kommer vi att visa hur detta går till i en integrerad miljö. Studenterna gör också en egen mindre terminologisk punktundersökning, och hur en sådan bättre kan ge träning i de ovan nämnda färdigheterna som efterfrågas i arbetslivet kommer vi också att diskutera. Det övergripande målet med kurserna är att studenterna ska få erfarenhet av praktiskt terminologiarbete, och på så sätt vara väl förberedda för en arbetsmarknad i snabb teknologisk förändring. Det är alltid två lärare inkopplade på kurserna, där den ena har lång erfarenhet från arbete inom näringslivet med terminologiska frågor inom facköversättning, den andra gedigen erfarenhet av att undervisa i terminologi på akademisk nivå. Tanken är att deras kompetenser ska komplettera varandra.
Kurs i begreppsanalys som distansundervisning
Niina Nissilä (Enheten för marknadsföring och kommunikation, Vasa universitet, Finland)
Begreppsanalys är det mest centrala verktyget i terminologiska metoder. Genom begreppsanalys utreds begreppets innehåll, begreppets relationer till andra begrepp och begreppets plats i begreppssystemet. I terminologiarbete skapar begreppsanalys grunden för begreppsdefinitioner, men metoden är nyttig i en mängd olika sammanhang där fackspecifikt kunskapsinnehåll produceras, bearbetas, förmedlas, struktureras och lagras. Förmågan till systematiskt tänkande behövs såväl i studier som i arbetsuppgifter inom olika fackområden. I mitt bidrag diskuterar jag terminologiutbildningen vid Vasa universitet inom läroämnet kommunikationsvetenskaperna, särskilt med fokus på en kurs i begreppsanalys på magisternivån. Kursen har sedan år 2020 arrangerats som distansundervisning och har årligen ca 60 deltagare. Målet med kursen är att presentera begreppsanalytiska verktyg för logiskt tänkande och att utveckla studenters förmåga att sätta sig in i nya teman genom att analysera och illustrera komplext innehåll visuellt. På kursen introduceras ett urval av olika slags begreppsrelationer och begreppssystem genom läromaterial och övningar. Slutarbetet för kursen är en begreppsanalytisk helhetspresentation av ett tema, som studenterna väljer själva. I kursens undervisningsmetodologi blandas drag av integrativ pedagogik, projektlärande, kooperativt lärande och flipped learning. Som digitala plattformar utnyttjas lärplattformen Moodle, videokonferensverktyget Zoom samt den visuella samarbetsplattformen Miro. I min presentation diskuterar jag de möjligheter och utmaningar som den här typen av kursformat innebär för läraren och kursdeltagarna.
Litteratur
- Lindblom-Ylänne, S., & Nevgi, A. (2009). Yliopisto-opettajan käsikirja. WSOYpro.
- Nuopponen, A. (2003). Käsiteanalyysi asiantuntijan työvälineenä. AFinLAn vuosikirja
Att så frön och börja där man står – Om utmaningar och möjligheter för Isof att främja terminologiarbete inom offentlig förvaltning
Alma Hjertén Soltancharkari & Karin Webjörn (Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen (Isof), Sverige)
Institutet för språk och folkminnen (Isof) har som uppdrag att följa, främja och samordna terminologiarbete inom offentlig förvaltning. Det innebär framför allt att utifrån språklagen stödja det terminologiarbete som bedrivs på myndigheter och i andra organisationer inom offentlig förvaltning, så att deras terminologi finns tillgänglig, utvecklas och används.
Rent konkret innebär det att vi som arbetar som språkvårdare i fackspråk och terminologi på Isof har löpande dialog med myndigheter, både enskilt och i nätverk, om deras terminologiarbete och om eventuella termsamlingar som är publicerade i Rikstermbanken. När vi möter språkarbetare på myndigheter märker vi att många saknar tillräckliga kunskaper i terminologiarbete för att kunna göra det som krävs för att kunna uppfylla § 12. Många av dem efterfrågar också mer utbildning. Även om vi själva inte bedriver undervisning i terminologilära så försöker vi på olika sätt väva in denna kunskap för att väcka nyfikenhet och en högre medvetenhet om varför terminologiarbete är så viktigt för en effektiv och begriplig kommunikation.
Under vår presentation kommer vi att berätta om vilka utmaningar och möjligheter som vi på Isof upplever i vårt arbete. Vi kommer också att tala om vilka behov av terminologiutbildning som vi ser finns hos våra målgrupper och vilken framtidsvision vi som språkmyndighet ser när det gäller kunnandet om terminologiarbete inom offentlig verksamhet.
Det kommer också att finnas gott om utrymme för frågor och diskussion.