Våra senaste inlägg

Vad hände med TNC?

Här nedan följer en historieskrivning från oss som var med. Andra beskrivningar av händelseförloppet finns:

Det började med en budgetproposition

Början till slutet av TNCs verksamhet skedde hösten 2014 när en ny regering tillträdde och i budgetpropositionen föreslog att statsbidraget till TNC skulle slopas. Många kom till TNCs försvar i tidningsartiklar och brev. En namninsamling startades som samlade 2 500 underskrifter innan den avslutades den 31 december 2015. Statsbidraget behölls emellertid eftersom alliansbudgeten röstades igenom i riksdagen och är än idag oförändrat. Osäkerheten runt anslaget skapade stor turbulens och oro bland TNCs personal och ägare, och den förhindrade seriösa diskussioner om verksamhetens framtida inriktning.

Interpellationsdebatt våren 2015

Vid interpellationsdebatten i Riksdagen den 10 april 2015 frågade Bengt Eliasson (L)  näringsminister Mikael Damberg följande: 

1. Är ministern och regeringen beredda att ompröva sitt tidigare förslag till budgetneddragning på 4 miljoner kronor till TNC från 2016 och således låta riksdagens nuvarande beslut ligga fast

2. Om inte, hur avser ministern att säkerställa att svenskt fackspråk och nationellt terminologiarbete ska kunna bedrivas efter 2015?

Näringsministern svarade bland annat:

Bengt Eliasson kan därmed känna sig trygg med att regeringen avser att säkerställa en långsiktig lösning för hur svenskt fackspråk och nationellt terminologiarbete ska bedrivas.
[…]
Terminologicentrum är en viktig del av det arbete som nu sker på området. De är skickliga, och strukturen har funnits en längre tid. Det har gjorts utredningar tidigare, vilket det hänvisades till. Det som hände, vilket Hans Rothenberg hänvisade till, var att den nya språklagen kom 2009. Jag tror att vi välkomnar att det blev en tydligare språklag som också gav myndigheterna ett tydligare ansvar att jobba med att terminologi inom olika fackområden ska finnas tillgänglig, användas och utvecklas
[…]
Jag tror att en översyn kan hjälpa oss att komma vidare i det arbetet, och inte minst Terminologicentrums egna åsikter om och idéer på det här området kommer att spela väldigt stor roll. De har nämligen kunskap på området; de ser vad som fungerar i dag och även var det inte riktigt fungerar optimalt och vad man skulle kunna göra annorlunda i framtiden. Det blir alltså viktigt i arbetet.”

Statlig utredning

Regeringen tillsatte hösten 2015 en utredning för att ge förslag på hur det offentliga terminologiarbetet skulle se ut i framtiden. Som en följd av den statliga utredningen dirigerades statsbidraget för offentligt terminologiarbete om (det slopades alltså inte): samma summa som förut, drygt 4 miljoner kronor, utbetalades från och med 2017 till ISOF (Institutet för språk och folkminnen) i stället för direkt till TNC. ISOF kan i sin tur upphandla eller stödja vem som ska utföra de terminologitjänster statsbidraget avser.

Medan den statliga utredningen pågick begärde TNCs ägare under ledning av den störste ägaren SIS att TNC skulle göra en affärsplan för eventuellt ändrade förhållanden vad gällde den statliga finansieringen; bland annat skulle affärsplanen ange hur konsultverksamheten kunde växa. Mycket arbete lades ner på affärsplanen.

Våren 2016 sade SIS vd Thomas Idermark vid ett möte i ägarkretsen att SIS var berett att ta ansvar för det långsiktiga terminologiarbetet för Sverige under förutsättning att SIS fick bli ensam ägare till TNC. Om SIS blev ensam ägare skulle TNC, bedyrade Idermark, kunna ha 1500 potentiella nya kunder hämtade från SIS kundskara, med uppdrag som skulle kompensera för eventuellt kommande lägre statlig finansiering. Hur detta mål skulle uppnås framkom inte trots att det efterfrågades. Fler möten hölls på samma tema. Flera av ägarna sålde sina andelar till SIS, och hösten 2016 ägde SIS drygt 70 % av TNC, och TNC blev ett dotterbolag till SIS.

Tillbaka till statsbidraget: År 2017 fick TNC ograverat ”sina” medel via ISOF, men år 2018 minskade tilldelningen, ungefär i proportion till TNCs minskade personal. Nu besannas de farhågor som personalen hela tiden haft om att ett TNC som dotterbolag till SIS i längden inte kan vara trovärdigt i rollen som nationellt centrum för terminologi. SIS ser sig däremot som oskyldig till det som hänt och skyller den förestående likvidationen på att staten inte längre vill betala.

Fientligt övertagande?

Vid årsstämman i maj 2016 valdes Thomas Idermark, med hänvisning till den kritiska – och brådskande – situationen med eventuellt minskade statsbidrag, till ordförande i TNCs styrelse. Den nya styrelsen, som kom att bestå enbart av personal från SIS, skulle spegla den nya ägarkonstellationen och inte TNCs nuvarande och potentiella uppdragsgivare, kunder och nätverk. Även den vd som tillsattes kom från SIS.

Från hösten 2016 kom TNCs verksamhet som ett resultat av detta fientliga (?) övertagande att för första gången på 75 år ledas av personer representerande en enda organisation. TNCs styrelser har alltid haft en bredd som har speglat själva verksamheten, på samma sätt som SIS styrelser haft. Där har funnits personer med olika bakgrund, som har representerat universitet, intresseorganisationer, branschförbund och statliga myndigheter. Den breda sammansättningen har gett TNC en stark samhällelig förankring och hög trovärdighet.

Bristen på bred kompetens i styrning och ledning av verksamheten kompenserades inte genom dialog och samråd om terminologiarbetets framtid med övriga ägare eller TNCs personal. I stället uteslöts TNCs personal aktivt från principiella och övergripande diskussioner om verksamheten, trots att personalen har den unika kunskap och kompetens som präglar kunskapsföretaget TNC. Öppenhet vad gällde planerna för TNC saknades helt. Hållningen mot personalen var konfrontativ, som om ledning och personal hade helt motsatta intressen.

Vad åstadkom SIS?

De omtalade 1500 potentiella kunderna syntes aldrig till. Arbetet med den påbörjade affärsplanen lades ned. TNCs tjänster marknadsfördes inte. Ett antal uppsägningar av personal gjordes, andra sade själva upp sig utan att ersättas. TNC flyttades till nya lokaler, närmare bestämt till SIS lokaler. Mycket anmärkningsvärt var också att TNCs vd parallellt fick ansvar för en ny avdelning inom SIS, Språk- och terminologitjänster, där tjänster som konkurrerar med TNCs erbjöds.

På vilka grunder har man beslutat att lägga ned TNC?

Se ovan om TNCs nya ledning och styrelse från hösten 2016. På grund av att allt leddes av personer från SIS och öppenhet om deras avsikter och syften med TNC helt saknades så är det svårt att veta vad man ville med TNC. När förslaget om frivillig likvidation presenterades för övriga ägare så var det oväntat. TNC hade ganska gott om pengar då och det hade varit fullt möjligt att utveckla verksamheten.

Vad säger regeringen om nedläggningen?

Regeringen ville skapa bättre förutsättningar för att det offentliga terminologiarbetet skulle bli relevant för så många som möjligt och struktureras effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt hållbart. Det var regeringens avsikt (enligt brev från Kulturdepartementet den 28 augusti 2018) när man överförde bidraget för terminologisk verksamhet från Näringsdepartementet till Kulturdepartementet (från utgiftsområde 24 till utgiftsområde 17). I praktiken innebar detta att medlen gick till Isof i stället för till TNC.

Här kan man fråga sig om regeringen hade utvärderat ”hur effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt hållbart” TNCs arbete hittills utförts. Kände man till de metoder och principer som TNC tillämpat och varit med om att förankra internationellt bland annat i den internationella standardiseringskommittén ISO/T37?

Isof har nu ett övergripande ansvar för det offentliga terminologiarbetet och kan därmed, menar regeringen, se till att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt. Det innebar dock inte att TNC skulle nedmonteras. Tvärtom gavs Isof möjlighet att ge bidrag till terminologisk verksamhet, t.ex. till TNC.

Nu när TNC inte finns kvar finns alltså inte den möjligheten som regeringen hade räknat med.