Vad hände med TNC?

Här nedan följer en historieskrivning från oss som var med. Andra beskrivningar av händelseförloppet finns:

Det började med en budgetproposition

Början till slutet av TNCs verksamhet skedde hösten 2014 när en ny regering tillträdde och i budgetpropositionen föreslog att statsbidraget till TNC skulle slopas. Många kom till TNCs försvar i tidningsartiklar och brev. En namninsamling startades som samlade 2 500 underskrifter innan den avslutades den 31 december 2015. Statsbidraget behölls emellertid eftersom alliansbudgeten röstades igenom i riksdagen och är än idag oförändrat. Osäkerheten runt anslaget skapade stor turbulens och oro bland TNCs personal och ägare, och den förhindrade seriösa diskussioner om verksamhetens framtida inriktning.

Regeringen tillsatte hösten 2015 en utredning för att ge förslag på hur det offentliga terminologiarbetet skulle se ut i framtiden. Som en följd av den statliga utredningen dirigerades statsbidraget för offentligt terminologiarbete om (det slopades alltså inte): samma summa som förut, drygt 4 miljoner kronor, utbetalades från och med 2017 till ISOF (Institutet för språk och folkminnen) i stället för direkt till TNC. ISOF kan i sin tur upphandla eller stödja vem som ska utföra de terminologitjänster statsbidraget avser.

Medan den statliga utredningen pågick begärde TNCs ägare under ledning av den störste ägaren SIS att TNC skulle göra en affärsplan för eventuellt ändrade förhållanden vad gällde den statliga finansieringen; bland annat skulle affärsplanen ange hur konsultverksamheten kunde växa. Mycket arbete lades ner på affärsplanen.

Våren 2016 sade SIS vd Thomas Idermark vid ett möte i ägarkretsen att SIS var berett att ta ansvar för det långsiktiga terminologiarbetet för Sverige under förutsättning att SIS fick bli ensam ägare till TNC. Om SIS blev ensam ägare skulle TNC, bedyrade Idermark, kunna ha 1500 potentiella nya kunder hämtade från SIS kundskara, med uppdrag som skulle kompensera för eventuellt kommande lägre statlig finansiering. Hur detta mål skulle uppnås framkom inte trots att det efterfrågades. Fler möten hölls på samma tema. Flera av ägarna sålde sina andelar till SIS, och hösten 2016 ägde SIS drygt 70 % av TNC, och TNC blev ett dotterbolag till SIS.

Tillbaka till statsbidraget: År 2017 fick TNC ograverat ”sina” medel via ISOF, men år 2018 minskade tilldelningen, ungefär i proportion till TNCs minskade personal. Nu besannas de farhågor som personalen hela tiden haft om att ett TNC som dotterbolag till SIS i längden inte kan vara trovärdigt i rollen som nationellt centrum för terminologi. SIS ser sig däremot som oskyldig till det som hänt och skyller den förestående likvidationen på att staten inte längre vill betala.

Fientligt övertagande?

Vid årsstämman i maj 2016 valdes Thomas Idermark, med hänvisning till den kritiska – och brådskande – situationen med eventuellt minskade statsbidrag, till ordförande i TNCs styrelse. Den nya styrelsen, som kom att bestå enbart av personal från SIS, skulle spegla den nya ägarkonstellationen och inte TNCs nuvarande och potentiella uppdragsgivare, kunder och nätverk. Även den vd som tillsattes kom från SIS.

Från hösten 2016 kom TNCs verksamhet som ett resultat av detta fientliga (?) övertagande att för första gången på 75 år ledas av personer representerande en enda organisation. TNCs styrelser har alltid haft en bredd som har speglat själva verksamheten, på samma sätt som SIS styrelser haft. Där har funnits personer med olika bakgrund, som har representerat universitet, intresseorganisationer, branschförbund och statliga myndigheter. Den breda sammansättningen har gett TNC en stark samhällelig förankring och hög trovärdighet.

Bristen på bred kompetens i styrning och ledning av verksamheten kompenserades inte genom dialog och samråd om terminologiarbetets framtid med övriga ägare eller TNCs personal. I stället uteslöts TNCs personal aktivt från principiella och övergripande diskussioner om verksamheten, trots att personalen har den unika kunskap och kompetens som präglar kunskapsföretaget TNC. Öppenhet vad gällde planerna för TNC saknades helt. Hållningen mot personalen var konfrontativ, som om ledning och personal hade helt motsatta intressen.

Vad åstadkom SIS?

De omtalade 1500 potentiella kunderna syntes aldrig till. Arbetet med den påbörjade affärsplanen lades ned. TNCs tjänster marknadsfördes inte. Ett antal uppsägningar av personal gjordes, andra sade själva upp sig utan att ersättas. TNC flyttades till nya lokaler, närmare bestämt till SIS lokaler. Mycket anmärkningsvärt var också att TNCs vd parallellt fick ansvar för en ny avdelning inom SIS, Språk- och terminologitjänster, där tjänster som konkurrerar med TNCs erbjöds.

På vilka grunder har man beslutat att lägga ned TNC?

Se ovan om TNCs nya ledning och styrelse från hösten 2016. På grund av att allt leddes av personer från SIS och öppenhet om deras avsikter och syften med TNC helt saknades så är det svårt att veta vad man ville med TNC. När förslaget om frivillig likvidation presenterades för övriga ägare så var det oväntat.