Bakgrund
En del av Terminologifrämjandets webbplats har titeln ”Att vara och bli terminolog” och där beskrivs terminologens yrkesprofil och några av de få utbildningsvägar som i dag finns i Sverige. En viktig del av föreningens syfte är att framhålla ”terminologyrket” och karriärvägen terminolog, och i föreningens konsulttjänst kan personer som erbjuder terminologitjänster hittas genom ett enkelt sökgränssnitt. Men i nuläget finns få konsulter som kan ingå i registret. Det växande behovet av terminologer matchas i dag inte av utbildningsutbudet, även om några renodlade kurser i terminologi erbjuds inom den privata sektorn och på vissa universitet: Linnéuniversitetet har under vårterminen 2023 för tredje gången givit en separat kurs om 15 hp och bl.a. Göteborgs universitet, Stockholms universitet (TÖI) och Uppsala universitet erbjudit en kurs om 7,5 hp. I övrigt ingår terminologi och fackspråk som moment inom översättar-, tolk-, språkkonsult- och textdesignprogram i varierande utsträckning (från enstaka föreläsningar till längre delkurser).
Tidigare har de nordiska länderna samarbetat vid flera tillfällen kring en gemensam kurs i terminologi. Kursen, Termdist, genomfördes vid flera tillfällen och den var tänkt att utgöra första steget i en längre masterutbildning i terminologi. I samband med nedläggningen av forskning och undervisning i terminologi vid Handelshøjskolen i København slutade kursen att genomföras. Erfarenheterna och utvärderingen visade dock att behovet av utbildningen fanns, i de nordiska länderna – och att de nordiska länderna kunde samarbeta kring undervisningen.
Därför en terminologilärarkonferens
I samband med att behovet av utbildade terminologer ökar i det svenska och nordiska samhället blir det också alltmer angeläget att titta närmare på hur den undervisning som finns bedrivs och hur dess kvantitet kan ökas och dess kvalitet förbättras ytterligare. Terminologifrämjandet vill därför samla de personer som i nuläget undervisar terminologilära i olika sammanhang för att diskutera ämnets didaktik och undervisningsmaterial i en nordisk konferens. Tanken är att kombinera seminariemoment, där aktiva terminologilärare får förbereda olika delar med ett konferensmoment, med blandade föredrag på temat undervisning och utbildning i terminologi och fackspråk och en uppsamlande eftermiddag med gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyten. Presenterade föredrag och dokumentation från seminarierna är tänkta att samlas i en publikation.
Frågor
Tänkbara frågor att diskutera under en sådan konferens är:
- Vilka teoretiska grunder bör ingå på olika undervisningsnivåer?
- Vilka är huvudgrupperna för undervisning i terminologilära? Bör grundutbildning varvas med
fortbildning av andra, närliggande yrkesgrupper (informations- och verksamhetsarkitekter,
modellerare, informatiker, översättare, tolkar, språkvårdare)? - Hur kan terminologilärans olika moment presenteras och i vilken ordning?
- Vilka moment är didaktiskt svåra? Skiljer sig svårigheterna mellan olika målgrupper?
- Hur kan kopplingen till praktiskt terminologiarbete kopplas tull de teoretiska grunderna?
- Vilket undervisningsmaterial används i dag och på vilket sätt?
- Vilka övningar används och i vilken progression?
- Vilken roll bör tillskrivas terminografi och tekniska hjälpmedel för terminologiarbetet i undervisningen?
- Hur lämpar sig terminologiläran för distansundervisning (via Zoom etc.)?
- Hur kan undervisningen matchas mot samhällsbehoven av terminologikonsulter?
- Hur bör balansen mellan praktiskt och forskningsinriktade kurser uppnås?
Terminologiläran har under de senaste årtiondena utvecklats åt olika håll i olika länder, med olika teoretiska inriktningar och skolbildningar som följd och detta behöver diskuteras och ev. också återspeglas i undervisningen.
Konferensen tar också sin utgångspunkt i en internationell workshop (TTT – Terminology Teaching & Training) som anordnades av Europeiska terminologiföreningen EAFT i samband med TKE i Köpenhamn 24 juni 2016; något liknande har därefter inte upprepats. Den workshopen hade till syfte att:
- discuss principal aspects of the didactics of terminology in relation to different audiences considering different target groups, pedagogical tools, contents, and media used etc., including the exchange of experience from various teaching contexts
- develop an outline/guide for syllabus components for different modules needed for various terminology teaching and training (TTT) situations
- consider the possibilities of creating a didactic electronic forum/platform for terminology teaching and training (TTT) where resources could be uploaded and exchanged.
Läsning om nordisk terminologiutbildning
- Rapport från Nordtermseminarier om marknadsföring och undervisning, Stockholm, 21–22 oktober 2004
- Om terminologiutbildning från kursen "Rolighed" (1978)
- Holmér, Åsa: Terminologicentraler som utbildare (i "Tänkta termer")
- Kristiansen, Marita & Ágústa Ϸorbergsdóttir: Termdist – a joint Nordic terminology training initiative (i "Tänkta termer")
- Nilsson, Henrik & Nissilä, Niina: TERMDIST: nordisk nätkurs i ljuset av europeiskt utbildnings- och certifieringsarbete inom terminologi
- Nuopponen, Anita: Terminologiutbildning på universitetsnivå – magisterprogrammet vid Vasa universitet som exempel (i "Tänkta termer")