Termfaunan växer!

Terminologiska reflektioner

Några platser har extremvärme nu sommaren 2023 och i det sammanhanget har det talats om så kallade kylpingviner som räddar läkemedel från att förstöras. Dock har det inte helt framgått varför just djuret ”pingvin” valts som benämningen på utrustningen; kanske handlar det om ett varumärkesnamn. Men förmodligen har det djuret några egenskaper som överförs till apparaten som bär dess namn. Och det är inte ovanligt att saker får namn efter något de liknar, inte heller i fackspråket.

Men samtidigt som denna ”metaforisering” pågår sker en ”avmetaforisering” där blodapelsin bytt namn till röd apelsin (vilket kanske rimmar bättre med gul kiwi och röd grapefrukt där inga metaforer använts hittills) eftersom det enligt handlarna säljer bättre. Men tror verkligen konsumenterna att det är riktigt blod i apelsinen?! Har vi helt enkelt börjat förlorat förmågan att tänka metaforiskt?

Under en terminologikonferens i Litauen 2019 berättade Anastasia Sharapova om hur vissa vetenskaper använt sig av mytologi, särskilt grekisk, för att skapa nya termer. Samtidigt påpekade hon att detta har blivit alltmer problematiskt i takt med att kunskaperna om mytologi minskat bland yngre generationer eftersom det kanske inte längre anses vara del av nödvändig (modern) bildning. Att då använda till exempel ”sisyfos-” i en term för något evigt arbetsamt blir då som ett slag i luften, en term som går över vissa mottagares huvuden.

Samtidigt används ju just färger alltmer på ett associativt sätt, till exempel grön ekonomi och blått kol. Även djur är vanliga metaforer i fackspråket: tigerkidnappning, lejonklausul, fågeltunga, laxstjärt, svinhud, hajtand, grodbenslindning osv. Särskilt långt har det gått inom just ekonomi där en hel fauna uppstått för klassificering av olika företag. Myndigheten Tillväxtanalys har i en av sina rapporter[i], om djungeln av tillväxtdefinitioner (för att använda ytterligare en metafor) publicerat en hel ordlista över populära så kallade "tillväxtdjur", där kopplingarna till djuren är mer eller mindre uppenbara och lättförståeliga:

  • elefant: stort (mer än 500 anställda), mer etablerat företag som har långsammare tillväxttakt, men som ändå kan behålla sin storlek och marknadsposition
  • gasell: företag med en genomsnittlig sysselsättnings- eller omsättningstillväxt som överskrider 20 % den senaste treårsperioden, som har minst tio anställda och är max fem år gammalt (en av flera definitioner)
  • kamel: organisation som är förmögen att utnyttja möjligheter, men också kunna ”överleva i torkperioder”
  • mus: litet företag som har inte samma nivå av tillväxt som gaseller, men som ändå kan uppnå måttliga nivåer av tillväxt och framgång
  • ponny: företag med låg tillväxttakt, men hög motståndskraft, eftersom det verkar överleva under längre perioder
  • zebra: nystartad organisation som strävar efter att inte enbart maximera vinst och exponentiell tillväxt, utan även att integrera hållbara värden såsom social kompatibilitet i sin verksamhet

Även mytologiska djur får plats i ordlistan: en gazilla är en gasell lika stor som Godzilla och en enhörning är ett nystartat företag vars aktiekurs eller uppskattade värde överstiger en miljard dollar, enligt en definition. En av dessa djurklassificeringar startade med just gasellen, en annan med enhörningen eftersom just det mytiska djuret var lika statistiskt sällsynt som sådana framgångsrika företag. Och de riktiga och de påhittade djuren används för att definiera varandra – en åsna definieras som en enhörning som visat sig vara övervärderad.

Kanske finns det alltså några delar av mytologin (”faunaspråket”) som fortsatt kan användas för att skapa nya termer!?

Henrik Nilsson

Läs mer om metaforer och fackspråk:

[i] https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.54f2c85b187793db5be80e9/1681470768823/Rapport_2023_03_Djungel%20av%20tillv%C3%A4xtdjur.pdf

Lämna ett svar

Medlemsinloggning