Nyligen har ungas överdrivna intresse av huden uppmärksammats, och fenomenet – definierat som ’osund besatthet av att uppnå perfekt och felfri hud från ung ålder’[1] – har även fått en egen medicinsk benämning: cosmeticorexia eller dermorexia[2]. Den senare termen tar mer fasta på själva huden (derma = hud, från grekiskan) än den förra. Båda förekommer däremot i medierna nu oftast i oförsvenskad form[3].
Den medicinska terminologin är komplex, och omfattar de typiska latinska (eller latiniserade grekiska) termerna, försvenskade latinska termer och termer med svenskt ursprung. Även vårdadministrativ terminologi som finns i t.ex. Socialstyrelsens termbank (vårdplats, överbeläggning, vårdnivå etc.) ingår. Inom hälso- och sjukvården innefattas ofta även koder ur kodverk och hela klassifikationer i terminologibegreppet.
Försvenskningen av latinska (eller latiniserade grekiska termer) följer ganska strikta regler som finns beskrivna i bl.a. ”Medicinens språk”[4]. Enligt dessa skulle de nya termerna båda sluta på -rexi (jämför anorexi) eftersom a-ändelsen försvinner i försvenskningen. Bokstaven c före hård vokal omvandlas normalt till [k]-ljud och skrivs då också k (cancer är ett undantag), dvs. kosmetiko-. Vi får se hur lång tid det tar innan stavningen försvenskas och vi möter kosmetikorexi eller dermorexi – och vilken term som kommer att förordas.
[1] https://www.dn.se/varlden/experter-varnar-unga-allt-mer-besatta-av-hudvard/
[2] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41793594/
[3] https://www.dn.se/varlden/experter-varnar-unga-allt-mer-besatta-av-hudvard/, https://metromode.se/noje/sephora-utreds-for-cosmeticorexia-marknadsforing-till-unga-flickor-granskas/, https://www.sverigesradio.se/artikel/cosmeticorexia-nar-hudvard-blir-en-osund-fixering, https://www.etc.se/halsa/nu-har-fixering-vid-smink-och-hudvaard-ett-namn, https://www.sydsvenskan.se/kultur/botox-har-blivit-mainstream-men-vad-hander-med-skonhetsidealen-nar-alla-kan-bli-snygga/
[4] Fogelberg, M., Petersson, G., & Nyman, H. (Red.). (2006). Medicinens språk (2., [rev.] uppl.). Liber.
Henrik Nilsson