Standarder för terminologi

Terminologifrämjandet är medlem i standardiseringskommittén SIS/TK 115 och kan därmed påverka de standarder som rör bland annat terminologiarbete, översättning, tolkning, klarspråk och språkteknologi.

Internationellt och nationellt

Standardiseringsarbetet är organiserat på olika nivåer: på internationell nivå utarbetas standarder och andra standardiseringsdokument av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) och Internationella teleunionen (ITU). På europeisk nivå finns tre motsvarande europeiska standardiseringsorganisationer: Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi).

Varje land har i sin tur ett eller flera standardiseringsorgan med så kallade tekniska kommittéer som ofta speglar de som finns i de erkända standardiseringsorganisationerna. Inom ISO behandlas terminologirelaterade ämnen i den tekniska kommittén ISO/TC 37 och i Sverige i dess spegelkommitté i Svenska institutet för standarder, SIS/TK 115.

Arbetet i ISO/TC 37 är organiserat i underkommittéer (SC = subcommittee) och arbetsgrupper (WG = working group) som ansvarar för standarder inom olika områden:

  • ISO/TC 37/SC 1: Principles and methods
  • ISO/TC 37/SC 2: Terminology workflow and language coding
  • ISO/TC 37/SC 3: Management of terminology resources
  • ISO/TC 37/SC 4: Language resource management
  • ISO/TC 37/SC 5: Translation, interpreting and related technology
  • ISO/TC 37/WG 10: Technical communication
  • ISO/TC 37/WG 11: Plain language
  • ISO/TC 37/WG 12: Translation-oriented writing

Terminologiavsnitt och terminologistandarder

I princip alla standarder som utarbetas innehåller ett särskilt avsnitt, Termer och definitioner, där de viktigaste termerna som används i standarden presenteras med definitioner och anmärkningar enligt ett särskilt, standardiserat format (se ISO 10241-1). Det finns också särskilda terminologistandarder som enbart innehåller terminologi.

Nedan följer ett urval av standarder som utarbetats inom ISO/TC 37 och fastställts som svensk standard. Det finns dock många fler internationella standarder som rör terminologi och översättning - se vidare på ISO:

Viktiga standarder

På svenska

  • SS-ISO 24495-1:2023: Klarspråk – Del 1: Principer och riktlinjer (ISO 24495-1:2023, IDT)
  • SS-EN ISO 17100:2015: Översättningstjänster – Krav på översättningstjänster (ISO 17100:2015)
  • SS-EN ISO 17100:2015/A1:2018: Översättningstjänster – Krav på översättningstjänster (ISO 17100:2015/Amd 1:2017)
  • SS 11106: Terminologins grunder – Definitionsskrivning och utformning av ordlistor

På engelska (och franska)

  • SS-ISO 704:2022: Terminologiarbete – Principer och metoder (ISO 704:2022, IDT)
  • SS-ISO 1087:2019: Terminologiarbete och terminologilära – Ordlista (ISO 1087:2019, IDT)
  • ISO 860:2007: Terminology work – Harmonization of concepts and terms
  • ISO 29383:2020: Terminology policies – Development and implementation
  • SS-ISO 24156-1:2015: Grafisk notation för terminologiska begreppsmodeller – Del 1: Riktlinjer för användning av UML-notation i terminologiarbete (ISO 24156-1:2014, IDT)
  • SS-ISO 10241-1:2011: Termposter i standarder – Del 1: Allmänna krav och exempel på utformning (ISO 10241-1:2011, IDT)
  • SS-ISO 10241-2:2012: Termposter i standarder – Del 2: Införande av standardiserade termposter (ISO 10241-2:2012, IDT)
  • SS-ISO 15188:2005: Terminologiarbete – Riktlinjer för projektledning vid terminologistandardisering (ISO 15188:2001, IDT)
  • SS-ISO 23185:2011: Bedömning och benchmarking av terminologiska resurser – Allmänna begrepp, principer och krav (ISO 23185:2009, IDT)
    Datortillämpning och verktyg
  • SS-ISO 16642:2018: Datortillämpningar inom terminologi – Ramverk för terminologisk märkning (ISO16642:2017, IDT)
  • SS-ISO 22274:2013: System för terminologi-, kunskaps- och innehållshantering – Begreppsrelaterade aspekter av utveckling och internationalisering av klassifikationssystem (ISO 22274:2013, IDT)
  • SS-ISO 26162:2012: System för terminologi-, kunskaps- och innehållshantering - Uppbyggnad, implementering, underhåll och drift av terminologihanteringssystem (ISO 26162:2012, IDT)
  • SS-ISO 22128:2011: Terminologiska produkter och tjänster – Översikt och vägledning (ISO 22128:2008, IDT)
  • SS-ISO 12620-1:2022: Hantering av terminologiska resurser – Datakategorier – Del 1: Specifikationer (ISO 12620-1:2022, IDT)
  • SS-ISO 12620-2:2023: Hantering av terminologiska resurser – Datakategorier – Del 2: Datakategoriförteckningar (ISO 12620-2:2022, IDT)
  • SS-ISO 30042:2024: Hantering av terminologiska resurser – TermBase eXchange (TBX) (ISO 30042:2019, IDT)
    Översättning
  • SS-ISO 18587:2017: Översättningstjänster – Efterredigering av maskinöversättningsresultat - Krav (ISO 18587:2017, IDT)
  • SIS-ISO/TS 11669:2014: Översättningsprojekt – Allmänna riktlinjer (ISO/TS 11669:2012, IDT)
  • SS-ISO 12616:2005: Terminologiarbete – Översättningsorienterad terminografi (ISO 12616:2002, IDT)
  • SS-ISO 23155:2022: Tolktjänster – Konferenstolkning – Krav och rekommendationer (ISO 23155:2022, IDT)
  • SS-EN ISO 24019:2022: Plattformar för simultantolkning - Krav och rekommendationer (ISO 24019:2022)
    Tolkning
  • SS-ISO 13611:2016: Tolkning – Vägledning för kontakttolkning (ISO 13611:2014, IDT)
  • SS-EN ISO 20108:2018: Simultantolkning - Kvalitet på och överföring av ljud- och bildsignaler - Krav (ISO 20108:2017)
  • SS-EN ISO 20109:2025: Simultantolkning – Utrustning – Krav (ISO 20109:2025, IDT)
    Språkliga resurser och annotering
  • SS-ISO 24613-1:2019: Hantering av språkliga resurser – Strukturerat lexikonformat (LMF) – Del 1: Grundmodell (ISO 24613-1:2019, IDT)
  • SS-ISO 24615-2:2019: Hantering av språkliga resurser – Format för syntaktisk annotering – Del 2: XML serialisering (TigerXML) (ISO 24615-2:2018, IDT)
  • SS-ISO 24613-5:2023: Hantering av språkliga resurser – Strukturerat lexikonformat (LMF) – Del 5: LBX-serialisering (Lexical Base Exchange) (ISO 24613-5:2022, IDT)
  • SS-ISO 24611:2015: Hantering av språkliga resurser – Morfosyntaktiskt Annotationsformat (MAF) (ISO 24611:2012, IDT)
  • SS-ISO 24613:2011: Hantering av språkliga resurser - Strukturerat lexikonformat (LMF) (ISO 24613:2008, IDT)
  • SS-ISO 21720:2019: XLIFF – XML-format för utbyte av lokaliseringsdata (ISO 21720:2017, IDT)
    Sortering och språkkoder
  • SS-ISO 12199:2023: Alfabetisk sortering av terminologiska och lexikografiska data på flera språk, återgivna med latinskt alfabet (ISO 12199:2022, IDT)
  • SS-ISO 639-1:2005: Språkkoder – Del 1: Tvåställiga bokstavskoder (ISO 639-1:2002, IDT)
  • SS-ISO 639-2:2005: Språkkoder – Del 2: Treställiga bokstavskoder (ISO 639-2:1998, IDT)
  • SS-ISO 639-3:2023: Språkkoder – Del 3: Treställiga bokstavskoder för alla kända språk (ISO 639-3:2007, IDT)
  • SS-ISO 639-5:2023: Språkkoder – Del 5: Treställiga bokstavskoder för språkfamiljer och språkgrupper (ISO 639-5:2008, IDT)
  • SIS-ISO/TR 20694:2019: Typologi över språkliga register

Standarder är i sig inte tvingande och att någon köper dem innebär inte automatiskt att de också följer dem, utan att man kan ta del av innehållet och till exempel bedöma hur väl ens verksamhet överensstämmer med standardernas krav. Det går dock att certifiera sig emot vissa kravstandarder, till exempel SS-ISO 17100 för leverantörer av översättningar (LÖV). Många organisationer deltar i utarbetandet för att kunna påverka innehållet i den färdiga standarden, som sedan revideras enligt en särskild plan.

Åtkomst

Standarder köps från Svenska institutet för standarder, SIS. Ibland hävdas att standarder är dyra, men man bör komma ihåg att processen för utarbetandet tar tid och omfattar många intressenter (som betalar för att medverka i arbetet). Terminologiavsnitten (huvudsakligen på engelska och franska) i många standarder går dock att delvis nå gratis via ISO Online Browsing Platform och Electropedia. Det arbetas även med en ny termbank: Termlex där svensk, dansk, norsk och tysk terminologi ur standarder ska bli tillgänglig.

Mer information om standarder, kommittén SIS/TK 115 och medlemskap finns på SIS och hos Språkrådet i Norge. Läs även FIT:s Position Paper on International Standards.

Medlemsinloggning