Kunskap, kunskapsstrukturering och kunskapsförmedling kan på ett sätt sägas vara kärnan i terminologiarbete:. Terminologiarbete syftar till att bidra till att kunskap överförs och utbyts utan oklarheter, att förbättra och effektivisera den fackspråkliga kommunikationen. En väl utarbetad, utredd och överenskommen terminologi är en nödvändig ingrediens i alla de situationer där entydighet är av yttersta vikt.
Terminologers arbetshypotes är att missförstånd eller brus i kommunikationen uppstår när det är oklarhet vad gäller term- och begreppsbildning. När olika personer använder samma term men menar olika saker ELLER använder olika termer men menar samma sak.
Väldigt kort sammanfattat kan man säga att det praktiska terminologiarbetet består av momenten
- undersökning av befintligt språkbruk inom det fackområde som ska utredas
- begreppsanalys
- avgränsning och precisering av begreppen i definitioner
- termval.
Det är begreppsanalysen och definitionsskrivningen som är de mest tidskrävande – och svåraste – momenten och där är tillgången till kunskaper inom fackområdet särskilt viktig. Terminologer och fackexperter måste samarbeta och resonera. Definitionen ska spegla kunnandet inom fackområdet som den ser ut just nu – den ska ge en rimlig och sann bild av begreppet om man så vill. Den ska ge uttryck för en samlad och helst överenskommen kunskap, inte för ett tyckande eller känslor genom användning av värdeladdade ord.
På 1980-talet hade TNC kontakt med en norsk kollega. Vid ett tillfälle berättade kollegan att hen, på universitet, sällan läste all kurslitteratur som anvisades. I stället lärde hen sig de väsentliga termerna och de tillhörande begreppen. Genom att gå vägen till kunskapen via de specifika termerna och begreppen klarade hen enligt egen uppfattning sina studier bra – och kunskapen om området blev både bred och djup.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien hade 2019 ett seminarium med den talande titeln ”Diffusa definitioner driver dum debatt”. Det säger något om varför definitioner utarbetade enligt beprövade metoder ibland måste göras trots att det är ett mödosamt arbete. Ska man kommunicera seriöst om en sak så måste man vara överens om vad man menar. Ingen ska behöva gissa.
Utarbetandet av definitioner kan blotta både olika uppfattningar och oklarheter experterna emellan och på så sätt bidra till klargöranden, överenskommelser och ytterligare kunskapsinhämtning och kunskapsutveckling – det framkom mer än en gång på TNC. Många experter som deltagit i terminologiprojekt som TNC drev uttryckte stor uppskattning över upptäckter och klargöranden som gjordes under terminologiarbetet. Några gick till och med så långt att de sade att de i terminologiprojektet lärt sig tänka.
Jing Shen och Martin A. Hubbe uttrycker det hela väl när de skriver ”exploring terminology can enhance comprehension and foster a more comprehensive understanding of the subject matter.” (Shen, J., and Hubbe, M. A. (2024). “Why paper technologists use the terms ‘wet end’ and ‘wet end chemistry’,” BioResources 19(1), 19–22)
Anna-Lena Bucher
(redigerad version av inledningstal som hölls den 21 november 2023 i samband med firandet av Terminologifrämjandets femårsjubileum. Titeln på seminariet, Så fint att kunskap finns!, var tagen från Bodil Jönssons senaste bok och det var också hon som var inbjuden talare.)